Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Om fyrtiotalets svenska konsthistoria. Av Oscar Reuterswärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oscar Reuterswärd
arbete i Risinge kyrka har f. ö. slutgiltigt
daterats av Lindblom. De nyligen påträffade
målningarna i Stockholms Storkyrkas
Själakor ha likaledes väckt stor uppmärksamhet.
De kunde hänföras till Albertus Pictor av
fil. lie. Per Olof Westlund, vilkens
huvuduppgift under senare år emellertid är arbetet
med Gripsholms tidigaste arkitektur och
dekorationsmåleri.
Den vidaste översynen av medeltidens
byggnadskonst har Erik Lundberg gjort. I
en första diger volym (1940) publicerades
arkitekturen t. o. m. trettonhundratalet.
Därefter har Lundberg fört studiet vidare
genom det på detta område av forskningen
vanlottade fjortonhundratalet och in i ny
tid. På ett särskilt uppslagsrikt sätt har han
tolkat kyrkornas senmedeltida stjärnvalv.
Fil. lie. Bertil Berthelsson utforskar vid sidan
härom birgittinerordens byggnadsskick, med
tonvikt på klosteranläggningarna i Vadstena.
Givande byggnadshistoriska undersökningar
pågå även rörande två domkyrkor. Fil. lie.
Harald Widéen försöker rekonstruera
Skaradomens yttre genom tiderna från dess
romanska ansikte och till Zettervalls
omgestaltning, fil. dr Erik Bohm Strängnäs’
domkyrkas öden.
Beträffande profanbebyggelsen fortsätter
professor Martin Olsson outtröttligt sitt
arbete med nyckelmonumenten bland
medeltidens befästa slottsanläggningar. I det av
honom redigerade kolossalverket om
Stockholms slotts historia fram till våra dagar
redogör han själv för det gamla Tre kronors
tillstånd fram t. o. m. Johan III:s
byggnadsverksamhet. Hans andra stora
undersökningsobjekt, Kalmar slott, är fortfarande
föremål för studium av mönstergill
noggrannhet och först efter tre decenniers
rekonstruktionsarbete har Martin Olsson i år kunnat
publicera byggnadshistorien fram till
trettonhundratalets mitt. Åt profanarkitekturen
ägna sig också licentiaterna Erik B.
Lundberg och Gunnar Svahnström. Den förre har
gett sig i kast med Erik av Pommerns
hittills outklarade byggnadsverksamhet med
det gamla Visborg som utgångspunkt. Han
har också utforskat Biskops-Arnö från
trettonhundratalets början. Svahnström har
re-sultatrikt skildrat Visbys och den gotländska
landsbygdens medeltida bostadsbebyggelse.
Fil. lie. Karl Erik Steneberg har under
senare år lämnat viktiga bidrag till
kännedomen om den nya tidens begynnande por-
trättmåleri. Han har därvid invecklats i
meningsutbyte om åtskilliga problematiska
sex-tonhundratalskonterfej med fil. dr Sixten
Strömbom, vilken i egenskap av Svenska
Porträttarkivets stiftare och ledare samt
vårdare av de kungl, målningssamlingarna
skaffat sig de vidaste erfarenheter på
området. Strömboms specialkännedom
omspänner likväl främst sjuttonhundratalet, vilket
även gäller om fil. dr Bo G. Wennbergs och
licentiaterna Gunnar W. Lundbergs och Boo
von Malmborgs intressesfärer. Wennberg
disputerade sålunda 1940 på en avhandling med
tonvikt på Pilos måleri och han har senare
lämnat ytterligare uppgifter om denne
spirituelle porträttör, medan de två sistnämnda
studerat Gustaf Lundberg respektive Per
Krafft d. ä.
Erik Lundbergs nu pågående omvärdering
av den tidiga höviska renässansarkitekturen
är en procedur av anmärkningsvärd räckvidd.
Den kommer att upphöja Gustav Vasa i våra
ögon till en betydande byggherre i kontakt
med samtida fransk konst. Även den stora
sammanfattningen i allmänhet av
renässsans-och barockarkitekturen i Sverige genomföres
av Lundberg i och med hans arbete på den
nyssnämnda historiken.
Isolerade monument underkastas kritisk
översyn av andra arkitekturkännare. Törd
0:son Nordberg har nyligen uppklarat
Katarina kyrkas byggnadshistoria och kan snart
publicera ett verk om ett andra betydande
arbete av Jean de la Vallée, Karlbergs slott,
under det att Erik Andrén är upptagen av
Skokloster-studier.
Ett blivande instrument av värde för
arkitekturforskningen håller f. ö. på att ta
form. Det är en publikation av Erik
Dahlbergs skisser till Suecia-verket. Under Sigurd
Wallins ledning och med assistens av ett
uppbåd konsthistoriker genomarbetas och
kommenteras detta överflödande rika stoff
för att omsider i sin helhet reproduceras i
tryck.
Vår kunskap om sjuttonhundratalet som
arkitekturepok ligger alltjämt utspridd i
smärre monografier; den samlade översikten
låter vänta på sig. Ett gott nytt bidrag
därtill lämnar fil. lie. Åke Setterwall med sina
studier över Palmstedts verksamhet som
stadsarkitekt.
Göran Axel-Nilssons fina forskargärning i
blygsam tysthet veta vi ännu inte mycket
om. Resultatet av studierna i den tidigare
466
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
