- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtiofjärde årgången. 1945 /
483

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Lofoten i nordisk konst. Av Torsten Svedfelt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Lofoten i nordisk kons t

Th. Kitt ei s en. »Tussen». Teckning ur »Fra Lofoten».

syner och stämningar. »Norge har faat en
digter til», skrev Christian Krohg —
realisten framför andra — i en entusiastisk
anmälan av detta verk, vilket han
betecknade som en händelse både i litteraturen
och konsten. Teckningar och text äro här
burna av samma mäktiga känsla: »Hver
strek, hver stavelse er i dens tjeneste.»

Att välja ut någon enstaka bland dessa
ofta underbara teckningar är knappast
så lätt — men låt oss som exempel ta
den oförgätliga sommarnattstämningen
»Tussen», där bild och text så helt klingar
samman. Ord och satser forma sig här till
ett på en gång mjukt elegiskt och
spänningsfyllt ackompanjemang:

Det var Midnat, da jeg naaede ud til Enden af
den grønne Jordstrimmel, som Havet har levnet
Øen. Den afsluttes af et spidst forrevet Fjeld,
»Hornet».

Jeg satte mig paa Græsbakken. Her var saa
vakkert.

Dernede paa den hvide Sandstrand sad
»Tussen», en underlig Stenblok, som ligner baade Hund
og Padde.

Tussen er kroben op af Havet, fulgt af en
Mængde Smaatusser bagenfor, som ikke riktig vover sig
op paa det tørre. Han stirrer udover mod Mosken
og Lofotrækken som i forventningsfuld Spænding.

Hvor fortryllende vakker den var, den hvide
Sandstrand med sine fine bløde Linjer! Den
dybe store Ro, Havdrønets fjerne susende Ekko
giver et Drag af Uendeligheden; midt i
Skjøn-heden griber det med Uhygge.–––

Nei, jeg maatte reise mig, drive omkring, röde
i Tangdyngerne og grave med Foden i Sanden.
Rundt om laa smuldrede Skjæl og Sneglehuse.
Den bløde Sand g^v efter under Fodsaalen, de
dybe Aftryk seg langsomt fulde af Vand. Mine
klumpede Spor passede ikke her; jeg følte dem
som Skrig i en Kirke; det var at skjænde den
sirlige Linje, som Havet saa blødt havde kjælet
frem. Jeg strøg over til Tussen, krøb om blandt
Smaatusserne, hoppede fra den ene til den anden.

Borte i Synsranden laa Mosken og Lofotens
dystre Silhouetter, Midnatsolen, den store Lampe,
vuggede sin glødende Søile i Havet, — mørk og
hemmelighedsfuld sad Tussen, og paa hans Hoved
slumrede Sjøfuglen i sit Rede.

På det litterära området hade
nordlandsskildringen f. ö. redan vunnit
ryktbarhet, främst genom Björnstjerne
Björnsons expressiva tolkningar av detta lands
natur och väsensart i »En ny feriefart»
(1869) och Jonas Lies året efter
publicerade mästerverk »Den fremsynte» tillika
med hans övriga nordlandsromaner från
1870- och 80-talen; och den kom seder-

483

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:10:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1945/0539.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free