Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Lofoten i nordisk konst. Av Torsten Svedfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Torsten
sin egenartat symbolistiska framställning
i några målningar av denna miljö. Flera
andra namn skulle här utan svårighet
kunna nämnas — men någon
tillnärmelsevis fullständig förteckning över den norska
konstens Lofoten-skildrare skulle man
därmed ändå svårligen få till stånd. Någon
sådan gör denna studie heller ingalunda
anspråk på att söka presentera.
Även i nyare dansk konst har denna
nord-ländska övärld blivit företrädd. Det är här
huvudsakligen målaren och grafikern Frans
Henriques, som kommit att bli dess tolkare.
Sommaren 1931 sökte han sig upp till
Lofoten och reste omkring här på öarna
under träget och inspirerat studium av
denna heroiska natur. I en följd av
målningar och aquatintaetsningar —
Henriques’ specialitet som grafiker — har han
också lyckats väl fånga in dess karaktär.
Ett i sitt slag typiskt Lofotenmotiv, som
konstnären upplevt ute vid Röst, möter
man i hans aquatint »Aalekrager paa et
Skær». Aalekrage är den danska
benämningen på Lofotens av en viss sagomystik
omgivna skarv.
För svenskarna har det i allmänhet varit
lättare att nå Lofoten, främst tack vare
den direkta järnvägsförbindelsen med
Narvik; och en hel del av våra konstnärer ha
också funnit det lämpligt —• och ha haft
rikt utbyte av — att på sina studiefärder
ovan polcirkeln kombinera Lappland och
Nordnorge. Ett eggande exempel har väl
härvidlag särskilt Leander Engström varit.
— En annan norrländsk målare, som gästat
Lofoten under 1920-talets tidigare år och
som nått goda resultat i sina
naturskildringar härifrån, är Axel Liljeqvist. Vidare
är att nämna Einar Forseth, som hörde
till de flitigare besökarna här under
30-talet, och Ewald Dahlskog. Den förre
har både i olja och akvarell ävensom i
teckningar (och allra bäst har han kanske
lyckats i de sistnämnda) sökt fånga sina
intryck av detta »spänningens land», me-
dan Dahlskog i sina gouacher eftersträvat
att i mer syntetisk form —■ i fasta, klara
linjer och med dekorativ lyskraft i färgen —
uppenbara den lofotenska
landskapskaraktären. För sådana färgens dyrkare som
Sven Erixson och Albin Amelin har
Lofoten också haft åtskilligt att betyda —•
detta land, som kan erbjuda starkare
sensationer i den vägen än kanske någon
annan trakt av Europa norr om
medelhavskusten.
Man kan bland Sven Erixsons
inspirerade Lofotenskildringar välja en sådan
karakteristisk, färgstark sak so.m målningen
»Svolvær» från 1934 (i Nationalmuseum,
Stockholm). Här har han på kornet träffat
den atmosfäriska stämningen, och med
frejdigt målarhumör har han fångat livet
och larmet på den snöiga hamngatan, som
myllrar av folk — det är mitt under
fiskesäsongen. Måsars och andra havsfåglars
rovlystna skrin skära genom luften, och man
riktigt känner här, hur den fräna fiskdoften
blandar sig med de kyliga vindarna från
havet och fjällen: det är hundraprocentigt
Lofoten! — Liknande ting har också
Amelin åstadkommit, fastän han kanske här i
allmänhet inte lika helt och omedelbart
förmått gripa ögonblickets mångtonigt
spelande liv som hans vän och frände »X:et».
Däremot torde nog de ohämmat expressiva,
färgmättade skildringar, Amelin givit
härifrån i brev till kamrater, gott kunna tävla
med de mest suggestiva målningar någon
konstnär skapat i Lofoten. — Bland de
svenska målargästerna häruppe påträffades
under åren närmast före kriget också
bröderna Kjell och —- i synnerhet — Törd
Leander-Engström, som ju gärna jagat
sina motiv på faderns konstnärliga
domäner, såväl i Lappland som i Nordnorge.
Så kom ödesvåren 1940, med krig och
ockupation. Lofoten blev svårt utsatt,
de fredliga samhällena här kunde inte
undgå härjningar; och alla mera tillfälliga
besökare nödgades ge sig härifrån — på
490
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
