- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtiofjärde årgången. 1945 /
560

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Det senaste decenniets religionshistoriska forskning i Sverige. Av Geo Widengren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Geo Widengren

fall då samhällsstrukturen redan nått en
viss fasthet.

De sociologiska synpunkter som vi här
snuddat vid dominera en annan
Uppsalaavhandling, Ströms redan omtalade bok
Vetekornet. Detta arbete vill med utgångspunkt
från den sociologiska vetenskapens resultat
undersöka strukturen av det religiösa
samfund, som utgöres av den kristna kyrkan,
sådan denna träder oss till mötes i Nya
Testamentet och där särskilt i
Johannesevangeliet. Av särskilt värde är den
systematiska reda som präglar arbetet och som
satt förf. i stånd att uppställa den
grundläggande distinktionen mellan
livsgemenskap och intressegemenskap. Den
sammanställning av religionssociologiens senaste
resultat som Ström inledde i sin avhandling
fullföljer han i ett senare arbete Religion och
gemenskap (publiceras 1945) där han med stor
omsorg analyserat olika typer av religiösa
samfund och sammanslutningar. Hans
resultat utmärka sig för en helt annan skärpa
än de vaga bestämningar, som den
internationella vetenskapen representerad av Wach
och van der Leeuw hittills nått fram till.

En tredje form av religiösa organisationer
— vid sidan av de redan nämnda, nämligen
kyrkan och
mannaförbundet—kultprofetkol-legiet behandlas av Haldar i hans tidigare
omtalade avhandling. Haldar genomgår med
största noggrannhet de olika kategorierna
av dessa kultfunktionärer på semitiskt
område och uppvisar den fenomenologiska
överensstämmelsen mellan förhållandena hos
östsemiterna d. v. s. assyrer och babylonier och
västsemiter d. v. s. fr. a israeliter och araber.

Till detta mera religionssociologiskt
betonade område hör också en annan
uppsalien-sisk religionshistoriker, Forsberg, som med
sin avhandling Une forme élémentaire de
l’organisation cérémoniale (1943) klart
utarbetat den kultiska organisationsprincip som
i många fall kännetecknar klanen och som
yttrar sig däri att den ena grupphälften
presiderar vid riternas utförande medan den
andra assisterar. Forsberg följer denna
ursprungliga princip in på de klassiska
religionernas område och förmår att tack vare den
kasta nytt ljus över t. ex. de i de eleusinska
mysterierna funktionerande prästfamiljerna.
Den lilla men metodiskt säkra och eleganta
skriften borde vidgas till en undersökning
över klanens kultiska uppgift och dess
organisation för detta ändamål.

Efter denna översikt av de allmänna
religionshistoriska problem som varit
gemensamma för den internationella och den
svenska forskningen skall jag försöka att kort
karakterisera de betydelsefullaste insatserna
på de skilda religionsområdena. Om vi börja
med den gamla nordiska och germanska
religionen kunna vi konstatera att denna varit
föremål för några mycket värdefulla
avhandlingar under den tidsrymd, som vi här
uppehålla oss vid. Dag Strömbäcks Sejd (1935)
är en stramt hållen undersökning över den
extatiskt betonade spådomskonsten och
vidgar sig till en framställning av en av de
viktigaste förbindelselinjerna mellan nordisk och
lapsk religion. Ett ytterligare intresse får
arbetet genom det ur principiell synpunkt
betydelsefulla ställningstagandet till de
isländska sagornas litterära karaktär.
Strömbäck för sin del avgör sig för den s. k.
bok-prosateorien, som håller den isländska
släktsagan för en huvudsakligen rent litterär
produkt. En motsatt position intager Helge
Ljungberg i sin avhandling Den nordiska
religionen och kristendomen (1938). Detta
arbete, som genast vid sitt utgivande väckte
stort intresse och översattes till tyska, har
som sitt särskilda kännetecken
kombinationen av filologisk vederhäftighet och
psykologisk skarpblick. Av stort principiellt värde
är förf:s karakteristik av de olika
omvändelsetyper man finner vid tiden för brytningen
mellan den gamla och den nya religionen.
Stort fenomenologiskt värde har också
analysen av förhållandet mellan trostolerans och
kultexklusivitet. Motsättningen mellan två
till sin typ helt motsatta religioner har
sällan skildrats bättre. En lyckad grundritning
till ett större arbete är samma f jrf:s
Fornnordisk livsåskådning (1943). Mera inom det
allmänna germanska området rör sig Folke
Ström i sin avhandling Ön the Sacral Origin
of the Germanic Deathpenalties (1942), som är
det enda religionshistoriska arbetet från
Stockholm av större format under den
10-årsperiod denna översikt gäller. Ströms
grundliga och väl avvägda undersökning, i vilken
han avvisar den berömde tyske rätts- och
religionshistorikern Karl von Amiras tes att
de germanska dödsstraffen haft ett sakralt
ursprung, måste emellertid kompletteras med
de fakta och synpunkter, som Strömbäck
givit i en till omfånget ringa, men ytterst
innehållsmättad uppsats med titeln Hade de
germanska dödsstraffen sakralt ursprung?

560

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:10:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1945/0620.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free