Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Selma Lagerlöfs Efterlämnade skrifter. Av Helge Gullberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Selma Lagerlöfs Efterlämnade skrifter
Av Helge Gullberg
JJL ID sin bortgång år 1940 efterlämnade
Selma Lagerlöf såväl flera otryckta, mer eller
mindre ofullbordade verk som åtskilliga förut
icke i bokform utgivna skrifter. Att en
efter-skörd omfattande ett urval av båda dessa
slags alster borde utgivas, ansågs vara en
självklar sak.
Uppgiften att ombesörja utgivandet
anförtroddes åt förste bibliotekarien Nils
Afzelius. Den kunde icke ha lämnats i bättre
händer. Sedan länge är han den främste
kännaren av Selma Lagerlöfs dikt och liv. Under
de senaste åren har han ytterligare fördjupat
och vidgat sin sakkunskap genom att gå
igenom hela den omfångsrika litterära
kvarlåtenskap som fanns på Mårbacka efter
författarinnans död och nu tillhör Mårbackastiftelsen.
Under den lyckligt funna titeln Från skilda
tider har Afzelius i två volymer sammanfört
vad han ansett värt att i bokform utgivas av
Selma Lagerlöfs efterlämnade skrifter. Förra
delen går på 374 sidor, den senare på 432,
varav omkring hundra utgöras av utgivarens
kommentar till de båda banden.
Första delen, som utkom år 1943, omfattar
noveller, legender och sagor. Den omspänner
en tidrymd av nära ett halvsekel. Äldst är
berättelsen Riddardottern och havsmannen,
som trycktes i första årgången av Ord och
Bild 1892, yngst är poemet Stjärngossevisa
från 1938. Inalles består volymen av 31 under
författarinnans levnad tryckta alster och 4
postuma. Givetvis ha berättelserna skiftande
litterärt värde och erbjuda större eller mindre
intresse. Alla försvara dock sin plats i samlingen.
När man läste dessa berättelser, döko ofta
allehanda frågor upp, som man nu kan få
besvarade i kommentaren. Det är säkerligen
ett riktigt grepp av utgivaren, att denna först
kommit i det senare bandet. Därigenom
vinnes enhetlighet och koncentration. Det
är med nyfikenhet man går till kommentaren.
Berättelsen Riddardottern och
havsmannen väckte genom sin stil tanken på infly-
tande från Per Hallströms Purpur. Eftersom
den publicerats redan 1892, medan
Hallströms tidigast tryckta Purpur-novell,
Falken, först trycktes följande år, var emellertid
en påverkan omöjlig. Förklaringen till
likheten lämnas nu i kommentaren. Selma
Lagerlöf har vid tiden strax före berättelsens
tillkomst läst J. P. Jacobsens Fru Marie Grubbe,
och har tagit intryck av dennes överarbetade
beskrivande stil, som också påverkat
Hallströms ungdomsstil, liksom tidigare
Lever-tins. Berättelsen är intressant som
stilexperiment. Selma Lagerlöfs stilutveckling gick
emellertid i annan riktning. I ett av Afzelius
citerat brev till Georg Brandes den 25/1 1893
säger hon, att hon »blifvit uppryckt ur dessa
försök i ordmåleri 1) och att hon vid
högläsning funnit novellen »tung och öfverlastad
af prydnader».
Av Reors saga, som Selma Lagerlöf själv
redan tidigt såg kritiskt på, är åtminstone
inledningskapitlet mästerligt med dess
inflytande från den isländska sagans berättarton.
En bland de både konstnärligt och
litteraturhistoriskt sett intressantaste är Grågässen,
skriven 1894. Den handlar om en tam
gåskarl som följer de vilda grågässen på deras
flykt norrut och parar sig med en av dem.
När vildgässen på hösten återvända, flyger
gåskarlen med hela sin familj ned vid den
gamla gården och beger sig in i gåshuset.
Där fångas de, och om en stund ligga alla på
slaktbänken. Selma Lagerlöf slutar historien
med följande omdöme: »De gamla tyckte
mycket om att berätta den, men bland oss
unga gjorde den aldrig synnerlig lycka.
— Nej, det gjorde den verkligen aldrig.»
Utgången har med sin grymhet inte
tillfredsställt henne, och några år senare utformade
hon motivet i sagostil med moralisk syftning:
Nils Holgerssons underbara resa.
Även andra berättelser i samlingen peka
framåt mot större verk. Sålunda är novellen
Hämnd får man alltid en intressant förstudie
Selma Lagerlöf: Från skilda tider. Efterlämnade skrifter. Utgivare: Nils Afzelius. I. Berättelser, legender
och sagor. 1943. II. Självbiografiskt, minnesteckningar m. m. Fru Fasta och Petter Nord, Ett äventyr i
Vineta, Meli. 1945. Bonniers.
572
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
