Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Alexander den store och hans historieskrivare. Till en nyutkommen översättning. Av Åke Åkerström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Åke Åkerström
Alex ander. Porträtt i
kolossalformat och hållet i patetisk,
heroiser an de och idealiser ande stil.
Påträffat i T ar sus i M. Asien, nu i Ny
Carlsbergs Glyptothek, Köpenhamn.
två svenska översättningar, därav en
rimmad, ombesörjd av Bo Jonsson Grip år 1380.
Jag har tillåtit mig denna utflykt för att
bättre ställa i relief Arrianos’ värde såsom
förmedlare av den goda traditionen. Om
hans leverne äro vi för övrigt relativt väl
underrättade. Han föddes c:a 100 e. Kr. i
Nikomedia vid Marmarasjön, och hans
mannaålder inföll sålunda under kejsar
Hadrianus’ regering. Han var lärjunge till
stoikern Epiktetos, vars föreläsningar han
utgav och ur vars skrifter han
sammanställde den till vår tid bevarade lilla
»Handbok», som går under filosofens namn.
Kejsar Hadrianus, som var en flitig resenär,
synes ha fått ögonen på Arrianos och tog
honom med till Rom, där han fick konsuls
titel. En framstående ämbetsmannagärning
fullgjorde han 131—-137 som förvaltare av
provinsen Kappadokien, och han har som
officer och ämbetsman gjort rätt vidlyftiga
resor inom det romerska imperiet. Senare
förvärvade han borgarrätt i Athen, blev
archont, och på ålderdomen, på 170-talet,
finna vi honom som medlem av stadens
råd. I Athen har han tydligen framlevt
största delen av sin ålderdom i den
pensionerade ämbetsmannens behagliga tillvaro,
i sällskap med sin trogna jakthund och
sysselsatt med skriftställeri.
Vi känna av Arrianos’ hand ett flertal
skrifter, en del bevarade och en del helt
eller delvis förlorade. De röra sig mest
inom det filosofiska, militära och historiska
området, men han kunde också tillåta sig
att t. ex. skriva om hundar och jakt.
Berömdast av alla hans skrifter blev dock hans
på ålderdomen avfattade historia om
Alexanders fälttåg, Anabasis. I stilen är han
atticist, d. v. s. han ansluter sig till de
klassiska förebilderna. Xenophon, med vars
författarskap hans eget företer flera yttre
likheter, är hans idealfigur; dock följer han
i uttryckssättet ännu mera de stora
mästarna Herodotus och Thukydides. Att
Arrianos själv ansåg sig ha lyckats med sina
herodoteiska, thukydideiska och
xenophon-tiska perioder låter han nogsamt läsaren
få veta i början av arbetet.
Att Arrianos kom att syssla med
Alexanders historia — 500 år efter det händelserna
utspelades — har naturligen främst berott
på det allmänna nyväckta intresse för
Alexander, som blev följden av Trajanus’
krig mot partherna 113—117, då man
nämligen åter kom i nära beröring med de
trakter, där Alexander utfört sina militära
bedrifter. Arrianos har t. o. m. författat
ett, nästan helt förlorat, arbete om detta
krig. Han hade ju dessutom genom sin
föregående ämbetsmannagärning ett särskilt
intresse för den främre Orienten, och i sitt
arbete bekänner han själv slutligen stark
jalousie visavi Xenophons beundrade verk
om Cyrus’ fälttåg.
Arrianos är bland sina samtida ingen
lysande skriftställare, men vad denne red-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
