Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Runebergs ode över det ädlas seger. Av K. Rob. V. Wikman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K. Rob. V. Wikman
att ingenting skulle få sägas, som kunde
misshaga den reaktionära politiken i ryska riket.
Men den fria tanken kunde dock varken
fängslas eller sändas till Sibirien.
I denna andliga miljö såg Runebergs dikt
»Det ädlas seger» dagen. Runebergs
sånggudinna var ingen främling i vännernas lag. I
detta ynglingalag läste Runeberg själv
stundom upp sina dikter. Det synes mig därför
bilda den sociala grunden för diktens
tillkomst. Diktens upprepade retoriska
hänvänd-ning: »För det älda, bröder, skall min lyra
stämmas. . .» och: »Var är hämnarn,
bröder?» tyckes mig vara riktad till en förtrogen
krets, där man förstod och besvarade de
känslor, som innerst besjälade diktaren.
Måhända har skalden rent av föredragit dikten i
denna krets av vänner och kamrater?
Oberoende härav ge hänvändningen till »bröderna»
och den högspända odestilen dikten i hög grad
karaktären av studentdikt. »Bröder, vi njuta
förhoppningens dagar» börjar också en av
Idmans dikter.
Runebergs diktning genomgås av en strävan
till det objektivt tidlösa. Tiden träder där
sällan eller aldrig oss omedelbart till möte.
Den direkta tendensen saknas. Runeberg
kunde inte dikta annorlunda. Om där bakom
finnes en tidsbunden verklighet, en
underström av känsla och avsikt, så bryta de sig
inte ut ur formen. Men bakom diktens form
ligger i detta fall ungdomlig oro, tvekan,
ovisshet. Diktaren har ännu inte helt funnit
sig själv och vågar ej helt gripa till egna
resurser. Men ej nog härmed, det
klassicistiska och nyhumanistiska formspråket i
dikten binder även känslan och döljer
därigenom både tidsbakgrunden och den inre
meningen i dikten. Det är dock troligt, att
dessa framstodo fullt klart för den
Runebergska vänkretsen. Man var där inställd på
samma tankens och känslans våglängd som
diktaren och förstod diktens fulla innebörd.
Redan Carl Gustav Estlander har
framhållit, att »Det ädlas seger» är en
programdikt. Det är inte för ro skull Runeberg placerat
dikten såsom nr 3 i sin debutsamling. Dess
första dikt är ägnad Frans Mikael Franzén.
Dess andra dikt, »Den gamles hemkomst», kan
närmast betecknas såsom en dedikationsdikt
även den, denna gång riktad till fosterbygden,
Österbotten. Det blir sålunda »Det ädlas
seger», som egentligen kommer att öppna
samlingen. Dikten är ett program för
Runebergs skaldskap i fosterlandets och
mänsklighetens tjänst. Den trånga vänkretsen vidgar
sig till fosterland och mänsklighet.
Mänsklighetens broderskap återspeglas i skaldens
hänvisning till sina »bröder». Runebergs ode
över det ädlas seger för frihetens talan inför
en hel värld.
106
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
