- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtiofemte årgången. 1946 /
110

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Filmkrönika. Av Artur Lundkvist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Artur Lundkvist

läppar och säkra förförelsegrepp: en parant
uppenbarelse, om än inte något att särskilt
lovsjunga som ett nytt inslag i kulturen.

Van Tilburg Clarks lynchningsroman Möte
vid oxoket har heller inte kunnat undgå att bli
betydligt förenklad i filmutförande. De
psykologiska nyanserna under det yttre
förloppet har filmen helt enkelt inte kunnat fånga,
inte haft uttrycksmedel för. Inte ens i fråga
om det visuella och fysiskt påtagliga har den
uppnått samma intensitet som boken. Annars
är den strikt gjord, klar och konsekvent,
utan några förmildrande tillrättaläggningar.
Man får se hur masspsykosen ringlar upp som
en kall orm ur småstadsdammet, närd av
skryt och fruktan. Man får en fläkt av
majorens brutala ledarvilja, av handlarens
kvalfulla och vacklande rättskänsla, av de tre
offrens uttrycksfullt olikartade reaktioner.
Men det är svårt att säga om rättstragedin
skulle hävda sig gentemot äventyret; ifall
man såg filmen utan kännedom om boken.

Mörkrets ängel tillhör de durkdrivna
thrillerfilmer som blandar konstnärlighet med
raffel, patologisk psykologi med välberäknad
symbolik. Här är det en kompositör som
under anfall av minnesförlust lever ut sina
bortträngda drifter, mördar och bränner. Den
otillfredsställda passionen för en
varietésånger-ska kommer denna utlevelsemekanism att
arbeta för fullt och destruktionen vänder sig
slutligen mot honom själv: mitt i det
brinnande huset fortsätter han att in i döden
spela sin bisarra musik. Eld i olika former
ingår som genomfört symbolelement i filmen,
dånar upp i eldsvådor, flammar i rummens
brasor, slår ut i gaslågor. Bildspråk och
ljudeffekter är utstuderat suggestiva, och den
nyligen avlidne Laird Cregar gör en
fascinerande huvudroll, där det stelnade och tungt
massiva har inslag av djurisk vaksamhet.

Till samma filmsort kan. Gäst i huset
hänföras. En omisstänksam konstnärsfamilj i
en strandvilla får besök av en till synes
hjälplös och älsklig varelse, som snart börjar
utveckla en ödesdiger drift att behärska och
föröda. Just hur hon sprider förgiftning och
terror omkring sig utvecklas med både
skarpsinne och nyansrikedom. Mot denna bjärta
sidobelysning avtecknar sig ett antal
människor med tydliga konturer.

Misstänkt är en psykologiskt hållen historia
om en mördare, inramad av sekelskiftets
London. En stillsam affärsman möter en
ung kvinna och undanröjer sin tyranniska,

svartsjuka hustru. Charles Laughton ger
honom en svårgenomskådlig yttre mask och
förråder endast med de finaste skiftningar hans
inre spänning, lidelse, ångest. Filmen är
välbyggd, omsorgsfullt utformad och väsentligt
inriktad på människoskildring.

Nya skördar, efter en pjäs av Emlyn
Williams, rör sig om en lärarinna som för egna
medel startar en skola i ett av Wales’
gruvdistrikt på nittiotalet. Hennes kamp mot
fördomar och reaktion är stimulerande att följa
och man gläds med henne åt tillvaratagandet
av en gruvarbetarynglings begåvning. Ett
drag av teaterkonst vidlåder filmutförandet,
men ändå är miljöskildringen nog så påtaglig
med sotiga, sjungande arbetarskaror, regn
över leriga vägar och snöbollskastning på
skolgården. Människoframställningen är också
anmärkningsvärt profilstark, med Bette Davis
i spetsen, resolut resultatssträvande och
oförställt medelålders.

Vi ses igen utspelas mest i ett amerikanskt
vardagshem och handlar om
återanpassningens problem efter kriget. En chockskadad
soldat räddar sig undan sammanbrott med
stöd av en flicka, som visar sig vara en
strafffånge på permission. Det dråp hon begått i
självförsvar har dock närmast
olycksfallskaraktär och förmår inte skilja dem åt för
framtiden. Trots en viss känslosamhet
rymmer filmen många innebördsrika och laddade
scener.

Himmelrikets nycklar gör någorlunda
rättvisa åt Cronins roman, den blandar träffande
kritik med sentimentalt patos. Hjälten är en
katolsk präst som bygger upp en mission i
Kina. Gregory Peck ger honom en utpräglad
karaktär: en fiskarson som aldrig blir någon
standardpräst utan bevarar en kantig
naivitet, en envis och renhjärtad äkthet. Miljön
med smidigt undanglidande kineser, med
farsoter och inbördeskrig har ingen större
intensitet i och för sig men bildar en effektiv
bakgrund åt prästens gestalt. Givetvis är
det fråga om skickligt inlindad
kristendomspropaganda.

Bland påkostade färgfilmer hör En hjältes liv
till de verkligt braskande och publikknipande.
I form av en hyllning till en amerikansk
marinläkare för hans insats under kriget på Java
får man en bred uppvisning av halvrealistiska,
äventysromantiska klicheer: yankeehumör
bland sårade, gripande kvinnoinsatser,
offerglad patriotism. Mrs Parkington blandar ett
mått cynism i sitt societetssvärmeri och får

110

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:10:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1946/0130.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free