Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Något om skogen och skogsindustrien i vårt land. Av Torsten Hèrnod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Något om skogen och skogsindustrien i v år t l an d
uppblomstrande järnhanteringen, som
medförde den första egentliga uppskattningen
av skogen och dess avkastning. Den dåtida
gruvbrytningen gick till på så sätt, att
berget växelvis upphettades med eld och
avkyldes med vatten, en metod, som
slukade oerhörda mängder trä. För
utvinning av malmen ur järnet användes
vidare stora mängder träkol. Sålunda
anlades — för att ha nära till bränslet —
under 16- och 1700-talen en mängd små
järnbruk efter kusten från Uppland upp
till Norrbotten, dit malmen fördes i små
fartyg från de mellansvenska gruvorna.
Det är på så sätt den för Sverige så typiska
brukskombinationen sågverk-järnbruk
uppkommit, och det skall i detta sammanhang
påminnas om, att den klassiska svenska
hytt- och smidesproduktionen under
stormaktstiden behärskade mellan en tredjedel
och hälften av världens hela
järnproduktion.
Men det skulle ändra sig.
Genom uppfinningar i England, som
möjliggjorde begagnande av stenkol, och genom
vissa förbättrade metoder vid
framställning av stål rycktes grunden undan för
denna form av svensk järnhantering.
Flertalet svenska järnbruk fingo läggas ned.
Det var en ekonomisk omvälvning av
första ordningen, och blev en
järnbruksdöd, som i vår tid fått sin parallell i den
s. k. sågverksdöden.
En ur exportsynpunkt betydande
skogsnäring utgjorde bränning av trätjära.
Genom den svedj ning, som här erfordrades,
ägde en oerhörd virkesåtgång rum och av
det obarmhärtigaste slag. Ett bevis på det
dåvarande svenska skogsbrukets
underlägsenhet är, att denna primitiva form för
skogsbruk ännu mot slutet av 1700-talet
hade dubbelt så stor andel i svensk export
som sågade trävaror och rundvirke. Tjäran
var emellertid en nödvändig produkt för
segelskeppsfarten, och särskilt England var
en stor avnämare härav. Under 1600-talet
Indalsälven vid Sillre.
intog faktiskt tjära och beck tredje plats
efter stångjärn och koppar i den svenska
exporten.
Det var först under 1800-talets mitt,
som den moderna svenska skogsindustrien,
eller med andra ord en på skogen som
råvara grundad skogsindustri, började att
växa fram. Denna industris födsel och
utveckling sammanfaller i stort med
industrialismens genombrott i Sverige. Bakgrunden
till denna utveckling är de viktiga tekniska
uppfinningar, som gjordes på det
maskinella området under slutet av 1700-talet
och början av 1800-talet. Sålunda var det
införandet av det tunna sågbladet samt
vattensågens ersättande med ångsågen, som
medförde fullkomligt revolutionerande
omvälvningar. Den första ångsågen i Sverige
byggdes år 1848 vid Tunadal i Sundsvalls
distrikt, som under flera årtionden intog
en dominerande ställning. Samma år
tillkom vår första aktiebolagslag. Som ett led
i de liberala strävandena började
samtidigt Kronan upplåta stora delar av sina
skogar till bönderna, vilka i sin tur undan
för undan försålde desamma.
Att enskilda personer under den j
ämförelse-vis korta tidsperiod, då dessa skogsförvärv
skedde, begingo oegentligheter, går nog icke
att bestrida. Men det bör kanske framhållas,
att varken säljare eller köpare dd hade klart
för sig skogens framtidsvärde. När ett par
115
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
