Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Något om skogen och skogsindustrien i vårt land. Av Torsten Hèrnod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Torsten
H èrn o d
Flytande bommar. Ljungan vid
Torpshammar.
Och pappersbristen synes ha varit
permanent. Under kejsar Tiberius, exempelvis,
blev bristen på papper så stor, att dess
ransonering måste omhändertagas av
myndigheterna. Papperstillverkningen blev ett
kronoregal, som inbringade kejsaren
betydande inkomster. Redan Augustinus
ursäktade sig i ett brev, emedan han i brist
på papyrus måste använda skinn.
Genom att läs- och skrivkunnigheten
utbreddes mer och mer, uppstod ett allt
kraftigare behov av papper. Den
tillgängliga råvaran, lump, förslog icke på långt när.
Man hade på olika vägar sökt komma fram
till något nytt material, bl. a. genom
mekanisk slipning av trä. Resultatet hade
emellertid icke blivit särdeles lyckat. Då löstes
ungefär samtidigt under 1860- och
1870-talen på olika håll metoden att på kemisk
väg framställa ett fullvärdigt
utgångsmaterial.
Denna nya industri kompletterade i
många avseenden den gamla
sågverksindustrien. De ofantliga förråden av virke av
klenare dimensioner oväxtlig småskog,
gallringsvirke och dylikt, som sågverken icke
kunnat utnyttja, tillvaratogos nu av
cellulosaindustrien. Dessutom fick det rikliga
virkesavfallet från sågverken god
användning. (Av den sågade stockens kubikmassa
kommer inte mera än c:a 50 % fram i form
av plankor och bräder. De övriga 50 %-en
äro användbara inom cellulosaindustrien.)
— Cellulosaindustrien uppvisar en ännu
snabbare expansion än sågverksindustrien
och överflyglade redan efter förra
världskriget sågverksrörelsen i klassisk
bemärkelse.
Denna nästan oavbrutna utveckling för
skogsindustrien har inneburit, att det totala
virkesuttaget sedan 1850-talet stigit
praktiskt taget årligen. Under år 1850 uttogs
c:a i 000 000 m3 industrivirke, men åren
innan sista världskriget var detta uttag
uppe i 23 000 000 m3 per år.
Samtidigt med att cellulosan började sitt
segertåg, fick också papperstillverkningen,
vilken i Sverige hade gamla anor, sitt första
stora uppsving. De gamla
handpappersbruken nedlades, och i deras ställe kommo nya
pappersbruk med moderna maskiner, ofta
i kombination med cellulosafabriker. (Den
ekonomiskt mest framträdande
tillverkningen av papper i Sverige i dag avser
tidningspapper och omslagspapper. Av
finpapper äger också en kvalitativt mycket
förnämlig tillverkning rum — ehuru i
jämförelsevis ringa skala.) Cellulosan —
halvfabrikatet för de främmande
kulturländernas stora pappersbehov — är den
dominerande produkten. —■ På tal om detta,
kan det måhända intressera, att
papperskonsumtionen per capita är exempelvis
I USA..........................................127 kg. per år
hos oss..........................................53 » » t
i Danmark....................................48 » x »
i Tyskland....................................46 » » »
i Storbritannien..........................37 » » »
i Frankrike..................................30 » » »
i Italien......................................10 » » »
i Sovjet............................................3/4’ » *
i Indien och Kina c:a................1 » » »
Siffrorna äro några år gamla.
118
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
