- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtiofemte årgången. 1946 /
122

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Något om skogen och skogsindustrien i vårt land. Av Torsten Hèrnod

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Torsten H èr n o d

Ett av svenska skogsindustriens för
närvarande största problem är detta: Hur
skola vi få våra skogar att räcka till med
den väldiga konsumtion, som nu sker i våra
fabriker och annorstädes? Slagordet »skogen
är slut» har ljudit i över 200 år och framkom
första gången redan 1734, då Sveriges
första skogsordning antogs. Vid 1858 års
riksdag, alltså för snart 100 år sedan,
yttrade en framstående — märk väl
norrländsk — riksdagsman: »Våra härliga skogar
bli snart förstörda.» Och konungens
förtroendemän framhöllo i sina 5-årsberättelser
under 1800-talets senare del sina bekymmer
över det allt kraftigare skördandet av
skogarna. Nog kunde i vissa fall även denna
pessimism verka befogad under den
expansiva sågverksperioden, då sågverksägarna
på sina ställen bedrevo något som faktiskt
måste liknas vid skogsskövling. Den alltmer
kännbara bristen på timmer av grova
dimensioner har ju också tvingat
sågverksindustrien till en avsevärd inskränkning —
den stora sågverksdöden. Men även
massafabrikerna stå i dag inför ett liknande
dilemma. Vi kunna i dagens situation icke
utnyttja våra fabrikers fulla kapacitet.
Sedan våra reserver av orörd skog numera
nästan helt utnyttjats, kunna vi icke uttaga
mer virke än som motsvarar skogens årliga
tillväxt.

I detta sammanhang kan anföras, att de
enorma bränslevedavverkningar, som andra
världskriget påtvingat vårt land, i det
övervägande antalet fall medfört en välbehövlig
och nödvändig upprensning av betydande
skogsarealer. Jag vågar rentav påstå, att
dessa vedavverkningar i stort sett inneburit
den största och mest omfattande
skogsvårdsåtgärd, som någonsin övergått våra
skogar.

För att få klarhet i vårt skogsbestånd
och dess återväxt igångsattes på 1920-talet
den första riksskogstaxeringen.
Riksskogs-taxeringar ske med parallella
taxeringslinjer efter kompass på 2 till 20 km. av-

stånd, därvid alla träd uppmätas inom
10 m breda bälten. Taxeringen omsveper
hela landet från Skåne till Norrbotten, från
kust- till fjällregionen, och den ger oss
möjlighet att med en för icke-fackmannen
otrolig noggrannhet kunna konstatera
verkliga förhållandet med Sveriges skogar. —
Resultatet av denna riksskogstaxering
lugnade i viss mån de värsta farhågorna. Det
visade sig, att det fanns mera skog än man
hade räknat med. En ny skogstaxering har
pågått sedan 1938, vilken i stort bekräftar
den föregående skogstaxeringens resultat.
Ett år som 1937, vilket var ett
blomstringsår för skogsindustrien, uppgick de svenska
skogarnas tillväxt till 56,6 milj. fm3.
Totalavverkningen uppgick samtidigt till endast
53,6 milj. fm3, varför ett överskott
framkom på 3 milj. fm3. Emellertid är
återväxten olika för olika delar av landet och
särskilt ogynnsam för Norrland. Där har
otvivelaktigt avverkningen skett i snabbare
tempo än tillväxten —- olika på olika
trakter. Detta gör, att vi under de närmaste
10—-20 åren måste inrikta oss på att under
inga förhållanden avverka mer än vad
skogen ger i avkastning och beträffande
betydande delar av landet spara vissa
kvantiteter av återväxten, så att vårt
skogskapital ökas.

Det medför naturligtvis stora
konsekvenser för industriens del. Vi måste sträva
efter att få fram en än mer förädlad vara,
att åstadkomma en kraftigare
differentiering. Medlet härför heter forskning.

Av särskild vikt är att på något sätt öka
skogarnas avkastning. Vi stå nu i
övergången från exploaterande skogsbruk till
ett producerande skogsbruk. Skogen
betraktades förr som en gruva, ur vilken man
avverkade efter behag — och den tanken
vill ännu på många håll dröja kvar trots
skogsvårdslagens krav på reproduktion,
d. v. s. att ny skog eller återväxt skall
anskaffas i den avverkade skogens ställe. I
stället för en död gruva med anhopad rå-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:10:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1946/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free