- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtiofemte årgången. 1946 /
124

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Något om skogen och skogsindustrien i vårt land. Av Torsten Hèrnod

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Torsten Hèrnod

losabolagets eget laboratorium nästan
färdigt, ett av de största privatlaboratorierna
i Sverige. Att döma av de vägar, som här
synas öppna sig, kunna vi med fog kalla vår
ålder för träåldern. Såväl på det tekniska
som det kemiska området hysas stora
förhoppningar för framtiden.

Genom tillsats av de märkliga kemiska
ämnen, som kallas konstmassor, kan träet
numera få en helt annan natur. Det blir
härigenom starkare än många metaller
samtidigt som det blir lättare och därför
billigare. Likaledes har det blivit beständigt
mot vatten. I USA, där man under kriget
framställt båtar, bilar, flygmaskiner och
husväggar av dylikt konsthartsträ, anser
man detta utgöra framtidens material.

Den kemiska vägen ter sig genom sina
många möjligheter för fantasien särdeles
lockande. Under krigsåren ha vi här fått
fram cellull, konstsilke, cellophan, läcker,
socker, sprit, kreatursfoder, jäst, såpa, tvål,
harts, beck, terpentin, tjäror, smörjoljor,
ättiksyra, metanol, aceton, glykol,
sprängämnen, läkemedel och mycket mera, allt
nödvändigt för vår militära beredskap och
vår levnadsstandard under kriget. Vi ha
anledning att vänta oss mycket av det
kommande.

Kunna vi sedan dessutom lösa träets
stora gåta, ligninet, skulle enorma
ekonomiska värden kunna vinnas för vårt land.

Det beräknas, att de ligninmängder, som
nu rinna bort eller brännas upp i våra
massafabriker, uppgå till över en miljon ton per år.

Resultatet av en allt längre driven
förädling, ständigt förbättrade kvaliteter och
nya produkter blir en värdestegring på
våra skogar. Att ana, att den dag kan
komma, då våra skogar skola lämna lika
stora bidrag till vår folkförsörjning som
jordbruket, d. v. s. 2 miljarder kronor,
behöver icke innebära, att man ger sin fantasi
allt för fria tyglar.

Det är min förvissning, att
skogsindustrien som världsindustri kommer att gå en
utomordentlig framtid till mötes. Men vi
befinna oss i dag i en situation, som i
mycket liknar den, i vilken vår
bruksindustri befann sig för över ioo år sedan.
Trots de nya uppfinningar, som i England
gjordes på 1700-talet, varigenom hela
grunden för vår dåvarande järnindustris
förmånsställning rycktes undan och hela dess
existens syntes hotad, står den i dag stark
och mångsidig, ty där genomfördes på
grund av yttre tryck en nydaning av stora
mått. Skogsindustrien står om icke
omedelbart, så dock relativt snart inför något
liknande, men genom att fortsätta på den
väg, som vi nu ha slagit in på, komma vi
att övervinna alla svårigheter och skogen
kommer att förbli vårt välstånds grundval.

Fotografierna från Svenska Turistföreningen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:10:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1946/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free