Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Tredje häftet
- Amerikansk idealism. Av Anna Lenah Elgström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Amerikansk idealism
lad individualism. Där växte i ödemarkerna
en stark och härdig ras, män, kvinnor och
barn, som under generationer var att likna
vid en armé av lyckosoldater, ständigt på
marsch västerut, ständigt färdig att slåss för
den mark den lagt under sina plogar, slåss
inte bara mot indianer och fransmän utan
också mot de fina herrarna på kusten med
deras fabriker och plantager. De senare skulle
aldrig — köpmän och borgare som de voro i
Norden, plantageägande gentlemän och
aristokrater i Södern •— ha förklarat moderlandet
krig, om inte folket bakom dem så att säga
skjutit på, anfört av sådana män som Thomas
Jefferson och bröderna Adams. Dessa män
representerade folkets naturliga infödda
liberalism, vilken hos ledarna blivit medveten och
artikulerad genom såväl den franska
fysio-kratins som den engelska
naturrättsåskåd-ningens inflytande sådant det framför allt
företräddes av engelsmannen Thomas Paine.
Fastän de närmaste orsakerna till revolten
var kortslutningen mellan Englands och
Amerikas ekonomiska intressen, kan man därför
våga påstå att de tretton koloniernas revolt
hade samma grund som den första
bebyggelsen. Själva gnistan till elden låg förborgad i
den dynamiska logik, vilken gör andlig
frihetssträvan till den sociala och politiska
självständighetens moder. Ehuru Guds plats
som förlänare av friheten hos den amerikanske
författaren till oavhängighetsförklaringen —
rationalist och anhängare till
upplysningsfilosoferna som han var -— intagits av
»Naturen» och »Människans naturliga höghet», så
måste dock denna förklaring sägas vara ett
skott på samma stam, som burit
pilgrimernas flykt över haven och sedan Cromwells
resning i revolutionens England 1642.
*
Sällan har väl en människa uttalat mera
skickelsedigra ord än Thomas Jefferson, då
han i sin »Declaration of Independence»
förklarade att varje människa hade rätt till
»Life, Liberty and the Pursuit of Happiness».
Ty de äro den smala basis, på vilken hela det
demokratiska tankesystemet bygger sitt
medvetande om alla människors, folks och rasers
naturliga likhet inför lagen och deras naturliga
rätt till goda villkor för sin existens. Förenta
Staternas födelse som modern ståt var
samtidigt den moderna demokratiska
statsprincipens födelse. De lagkarlar, journalister, sol-
dater och affärsmän, som med gamla romares
styva retorik, förenad med yankeeslughet
hos Nordens och statsmannavisdom hos
Söderns män, byggde den nya staten, visste
kanske inte helt och fullt vad de gjorde.
Men ett visste de — att deras regering i
motsats till moderlandets »governement for the
benefit of the few» måste bli »a governement
for the benefit of the many».
Men knappt hade det sinnrika system,
varigenom Jefferson och hans medhjälpare sökt
säkra delstaternas och Unionens respektive
rättigheter och skyldigheter, blivit till, förrän
det hotades av tusen egoistiska intressen.
Anhängarna av ett mera centraliserat
styrelsesätt begynte få vatten på sin kvarn och
förkunnade att ett sådant skulle vara den enda
räddningen för en så heterogent sammansatt
nation som den amerikanska.
Det är denna dragkamp, vilken alltjämt
fortsatt genom Amerikas nu flerhundraåriga
historia, och den, som delvis är skulden till att,
som radikala amerikaner ofta påpeka, den
praktiska utvecklingen av statsprinciperna ofta
avlägsnat sig från teorin —■ med andra ord, att
konstitutionen som teori och den
verkställande, men framför allt den judiciala maktens
praxis ibland ha synts helt oförenliga.
Köpmannen står emot pionjären, men också
idealisten mot fribytaren; konflikten speglas i
»amerikanismens» krav på att ohejdad
individualism bör anses vara den enda rätta
nationella karakteristiken.
Klarast och grällast i tiden före den stora
depressionen ser man denna tvekamp
avspeglad i slaverikonflikten på 1860-talet. Vid
denna tid hade ju Nordens och Söderns skilda
kulturer helt utbildats i all sin oförenlighet
— den ena industriell, den andra
jordbrukande, den ena krävande
avsättningsmöjligheter, den andra nytt land, den ena
tillväxande genom köpenskap och handel, den
andra genom slavarbete på stora plantager i
ett samhälle av feodalt snitt. Under
generationer hade de dock levat i sämja, men
omkring 1800-talets andra dekad hade vardera
fyllt upp sitt rum och därmed råkade de i den
konflikt, som skulle bli så ödesdiger för
Södern.
I Sverige har man tack vare obekantskap
med historiska och psykologiska fakta sett
alltför onyanserat på denna strid, sett Södern
som den nattsvarte boven i stycket och
Norden som den änglalike, idealistiske kämpen
mot orättvisorna. I verkligheten hade Södern,
135
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 14:10:46 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1946/0159.html
