Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Amerikansk idealism. Av Anna Lenah Elgström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anna L en ah Elgström
där redan Thomas Jefferson högtidligen
varnat mot slaveriinstitutionens bibehållande,
vid upprepade tillfällen sökt avskudda sig
den. Men Nordens företagareintressen
hindrade gång på gång kongressen att antaga
de sporadiska lagförslagen mot slaveriet —
tills det så småningom blev för sent för en
ändring. Hela Söderns liv hade hunnit bli
baserat på slavarbete. I de ledande skikten
därnere växte så småningom fram en
konception av de sydliga staterna som bärare
av en civilisation efter mönster av den
klassiska grekiska demokratin — en
republik av kulturmänniskor, uppburen av ett
slavskikt.
Men Södern kom, tack vare samma
slaveriinstitution, att allt mera ligga på sidan om
den förnyande livsström som flöt in i den
nya världen från nybyggarnas massor. Det
var »the covered wagons» tid, då under de
svåra och oroliga förhållandena hemma i den
gamla världen allt flera tusental sökte sin
tillflykt till frihetens land.
Men nykomlingarna ville inte gärna
konkurrera med slavarbetare och sökte sig i
stället västerut, där ståt efter ståt växte fram.
Medan landets folkstock i början av 1800-talet
på några dekader ökades till det dubbla, kom
inte mer än 2 miljoner på Söderns del, där
det låg fjättrat av sin egen
samhällskon-struktion. Den kunde endast räddas genom en
expansion västerut, dit Söderns ledare drömde
om att utsträcka sitt imperium av bomull och
slavar ända ner till Mexikanska bukten. Men
där stodo pionjärstaternas individualism och
deras konception av amerikanismen — som
identisk med frihet och jämlikhet —- likt en
mur mot såväl Söderns storhetsdrömmar som
Nordens kompromissanda. Endast kriget
1861—65 kunde, under outsägliga lidanden
och orättvisor mot Södern och dess framtid,
lösa den gordiska knuten, vilken bundits
såväl av de sydliga staternas feodaltraditioner
och av nordstaternas köpmannaegoism som
av djuptliggande konstitutionella
skiljaktigheter. Den engelske författaren Anthony
Trol-lope, vilken besökte Staterna under denna
tid, summerade skarpsinnigt samman
stridens orsaker, då han sade att den utom en
ekonomisk maktstrid om herraväldet över
Amerikas framtida materiella
utvecklingslinjer var en politisk sådan om den enda
odelade nationens övermakt över delstatens
intressen eller inte — alltså mellan
Hamilton-federalisterna och deras arvtagare, republika-
nerna samt Jefferson traditionens
uppehållare, demokraterna.
Utom dessa två faktorer fanns dock en
tredje: den pånyttfödda amerikanska idealism,
vilken gick till storms mot slaveriet av rent
etiska skäl som ovärdigt Amerikas folk och en
fruktansvärd ironi mot
oavhängighetsförklaringen om alla människors lika rättigheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>