- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtiofemte årgången. 1946 /
136

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Amerikansk idealism. Av Anna Lenah Elgström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Anna L en ah Elgström

där redan Thomas Jefferson högtidligen
varnat mot slaveriinstitutionens bibehållande,
vid upprepade tillfällen sökt avskudda sig
den. Men Nordens företagareintressen
hindrade gång på gång kongressen att antaga
de sporadiska lagförslagen mot slaveriet —
tills det så småningom blev för sent för en
ändring. Hela Söderns liv hade hunnit bli
baserat på slavarbete. I de ledande skikten
därnere växte så småningom fram en
konception av de sydliga staterna som bärare
av en civilisation efter mönster av den
klassiska grekiska demokratin — en
republik av kulturmänniskor, uppburen av ett
slavskikt.

Men Södern kom, tack vare samma
slaveriinstitution, att allt mera ligga på sidan om
den förnyande livsström som flöt in i den
nya världen från nybyggarnas massor. Det
var »the covered wagons» tid, då under de
svåra och oroliga förhållandena hemma i den
gamla världen allt flera tusental sökte sin
tillflykt till frihetens land.

Men nykomlingarna ville inte gärna
konkurrera med slavarbetare och sökte sig i
stället västerut, där ståt efter ståt växte fram.
Medan landets folkstock i början av 1800-talet
på några dekader ökades till det dubbla, kom
inte mer än 2 miljoner på Söderns del, där
det låg fjättrat av sin egen
samhällskon-struktion. Den kunde endast räddas genom en
expansion västerut, dit Söderns ledare drömde
om att utsträcka sitt imperium av bomull och
slavar ända ner till Mexikanska bukten. Men
där stodo pionjärstaternas individualism och
deras konception av amerikanismen — som
identisk med frihet och jämlikhet —- likt en
mur mot såväl Söderns storhetsdrömmar som
Nordens kompromissanda. Endast kriget
1861—65 kunde, under outsägliga lidanden
och orättvisor mot Södern och dess framtid,
lösa den gordiska knuten, vilken bundits
såväl av de sydliga staternas feodaltraditioner
och av nordstaternas köpmannaegoism som
av djuptliggande konstitutionella
skiljaktigheter. Den engelske författaren Anthony
Trol-lope, vilken besökte Staterna under denna
tid, summerade skarpsinnigt samman
stridens orsaker, då han sade att den utom en
ekonomisk maktstrid om herraväldet över
Amerikas framtida materiella
utvecklingslinjer var en politisk sådan om den enda
odelade nationens övermakt över delstatens
intressen eller inte — alltså mellan
Hamilton-federalisterna och deras arvtagare, republika-

nerna samt Jefferson traditionens
uppehållare, demokraterna.

Utom dessa två faktorer fanns dock en
tredje: den pånyttfödda amerikanska idealism,
vilken gick till storms mot slaveriet av rent
etiska skäl som ovärdigt Amerikas folk och en
fruktansvärd ironi mot
oavhängighetsförklaringen om alla människors lika rättigheter.

*



I Sveriges stora lilla Mamsell, Fredrika
Bremers bok »Hemmen i Nya världen» får man
en utomordentlig skildring av de kretsar i
Amerika, från vilka denna renässans
stammade. I det lilla fridfulla Concord nära
Boston bodde en hel skara författare och
filosofer, vilka likt ett samfund av de sista
dagarnas heliga strävade att genomsyra det
uti-listiska och kommersiella Amerika med sin
brinnande klara idealism. Ralph Waldo
Emerson var deras medelpunkt — ansedd som »en
dunkel dåre» av affärsmännens och
politikernas Amerika utanför Concord. Där antog man
helt godmodigt det öknamn omvärlden
bestått kretsen och kallade sig därför
»transcendentalister». Transcendentalismen var mindre
en skola än en viss livsinställning, en ädel
romanticism framsprungen ur den unitariska
religionsriktningen, vilken, som ju redan
namnet ger vid handen, är ett försök att
försona alla mänsklighetens olika trosläror på en
och samma sanningsgrund, de »tre stora
Intuitionerna»: Gudsmedvetandet, det
moraliska medvetandet och odödlighetstron, vilka
alla äro lika för de mest olika folk, tider och
raser. Emersons egen tro var en försonad
dualism, ett medvetande om att hur kort och
splittrat människans liv än var, så voro dock
alla människor en del av ett oändligt stort
och gott: »the Wise Silence, the Universal
Beauty, the Eternal One». All kunskap fångad
i ord var död; endast aningen var sann och
levande.

Emersons begränsning var hans
temperaments alltför kyliga och därför lättköpta lugn.
Han klagar själv över att han »ingen botten
har», och Thomas Carlyle, som dock beundrade
honom, förklarar att Emerson »aldrig
riktigt förstått det ondas verklighet». Fredrika
Bremer säger om honom att man kan finna
honom otillfredsställande, men att det alltid
kommer en tid då »man måste längta efter
honom som efter en dryck friskt vatten».

Denna tunnblodiga svalka från
puritangenerationers arv av undertryckande deco-

136

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:10:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1946/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free