Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Amerikansk idealism. Av Anna Lenah Elgström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Amerikansk idealism
rum, vilken ger Nya Englandsväsendet en viss,
liksom mjölkvit vattnighet, hindrade det från
att nå sorgens, livsglädjens och passionens
djup och höjder. Men då detta väsende är
som bäst och klarast — vilken sval tjusning,
som över snödroppar i vita drivor en klar
vårvintermorgon, vilar icke över det —
tjusningen t. ex. över kväkarepoeten John
Green-leaf Whittiers långa poem från Nya
England, »Snowbound».
Han var en av slavsakens främsta
trubadurer och kämpade för den med en
stridbarhet, som pekade mera på hans hugenottanor
än på hans fredliga kväkaretraditioner.
Bredvid honom står som slaveriinstitutionens
främsta litterära antagonist en kvinna: Harriet
Beecher Stowe, vilkens berömda roman »Onkel
Toms stuga» som ingenting annat kom
opinionen, först i Nordstaterna och sedan i hela
världen att svänga om till förmån för de svarta.
Första dagen boken kom ut slukade
marknaden den fullständigt; inom kort voro tjugo
tryckpressar, ett hundratal bokbindare och tre
pappersbruk sysselsatta med produktionen av
nya upplagor, och efterfrågan endast steg, tills
England och sedan hela den övriga världen
fått korn på »den största boken i vår tid». I
Södern blev Mrs. Beecher Stowe lika hatad
som hon blev glorifierad som ett snille och
ett helgon på alla andra håll. Hon var väl
ingendera, men i gengäld en god författarinna
till realistiska lokalfärgsromaner från det
gamla Nya England — romaner, som ehuru
glömda för »Onkel Toms stuga» ha större
konstnärlig halt än den.
I Concord levde vid denna tid, så
fördelaktig för intellektuellt skapande, en annan av
transcendentalisternas främsta män, Henry
Thoreau, känd även för oss svenskar genom
sin originella bok »Waldén eller livet i
skogarna», som skildrar författarens försök att
leva det absoluta naturliga livet. »Han gick
aldrig i kyrkan och utövade aldrig rösträtt,
han drack aldrig vin eller åt kött utan levde
på bär eller nötter. Fastän naturforskare
använde han aldrig vare sig bössa eller
metkrok», skriver Emerson i en beundrande essay
över vännen efter Thoreaus tidiga död (1862).
»Med sina i allt praktiskt arbete skickliga
händer tillverkade han med några timmars
manuellt arbete det lilla han behövde av livets
nödtorft, och kunde alltså obunden av
materians eller ambitionens fjättrar erfara,
observera, tänka och njuta av livet.»
Men slavfrågan drev eremiten ut ur sko-
garna. I Thoreaus »Essay ön Civil
Disobe-dience» talar den amerikanska
frihetsandan från kolonibyggarnas gamla ädla
tradition. — »Hur skall en man uppföra sig mot
den amerikanska regeringen av i dag P »frågar
han och svarar med ståtlig ironi att han
»inte kan erkänna som sin överhet en regering,
vilken också är den piskade och förföljde
slavens överhet». »Det ligger vanära i luften»,
skrev kretsens ledare, Emerson om »the
Fugitive Slave Act», som då nyligen antagits
av de nordliga staterna. »Varje morgon, då
jag vaknar känner jag en smärtsam känsla,
vilken förföljer mig hela dagen. Då jag söker
härleda den, finner jag att den alltid går
tillbaka till samma källa: det skamsna minnet
av den vanära Massachusetts dragit över sig
och som berövar dess landskap dess skönhet
och själva solen dess glans.»
Då Fredrika Bremer tog farväl av Emerson,
utbrast hon att »vad den nya världen hade
framom den gamla var ett varmare hjärtelag,
ett mera energiskt ungt och starkt liv».
Pionjärernas tro på sig själva och sitt land ljuder
till gensvar i Emersons yttrande, då Fredrika
Bremer frågar honom om han inte anser Nya
Englandsstaternas kultur avslutad och om
man i den kan se typen för den färdiga
ameri-rikanska kulturen. »Nej», svarar Emerson
bestämt, »här kommer i denna tid en mängd
germanismer och andra ideer med
immigranterna från Europa, vilka begynna tränga in i
tankelivet och skola frambringa nya
utvecklingar». Båda hade rätt. Nya
Englandskulturen stod på sin höjdpunkt vid denna tid
men sedan inträdde vissnandet, vilket till följd
av Nya Englands långvariga hegemoni över
USA:s andliga liv haft ödesdigra följder av
konventionalism, akademiskt trångsinne och
förföljelsemani mot allt originellt och
personligt. Men å andra sidan skulle »germanismerna»
och de många olika och mångskiftande
kulturfragment, ideer och personligheter, vilka
immigrationsvågen förde med sig, komma att
påverka den amerikanska kulturen utanför
Nya England på ett sätt, vars mäktighet är
utom all fråga men vars slutresultat ännu ej
på länge kan överblickas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
