Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Svensk folklivsforskning. Av Gösta Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk folklivsforskning
den ekonomiska historieforskningen. Den
osäkerhet som vidlåder framför allt alla
tidsbestämningar, som tas ur minnet, torde också
göra de resultat som kunna vinnas på denna
väg illusoriska. Själv har inte heller Erixon
ännu i tryck framlagt någon sådan
undersökning. Hans senare arbeten följa i stort
sett de linjer han tidigare med säker hand
uppdragit, om man också lägger märke till
ett ökat hänsynstagande till sociala och
»funktionella» faktorer.
Till Sigurd Erixons verksamhet sluter
sig en hel skara yngre forskare, som räkna
sig som hans lärjungar eller i varje fall ha
mottagit avgörande impulser från honom.
Bland dem märkes Sigfrid Svensson, som i
sitt arbete Skånes folkdräkter (1935) på ett
fruktbart sätt ställde dräktskicket i relation
till provinsens ekonomiska historia och som
här och i senare skrifter har gjort en
grundläggande utredning för hela landets
vidkommande av denna viktiga sida av folklivet. I
Bygd och yttervärld (1942) har han upptagit
till principiell granskning viktiga frågor om
kulturelementens spridning i en bestämd
bygd liksom mellan de enskilda bygderna
inbördes. Slutligen har han ägnat ingående
studier åt de kalendariska sedvänjorna hos
svensk bondebefolkning, studier som t. v.
utom i flera värdefulla uppsatser resulterat i
det i fjol utgivna lilla men instruktiva
arbetet Bondens år.
En delvis annan forskartyp företer John
Granlund, som ägnade sitt första större
arbete Träkärl i svepteknik (1940) åt en
utomordentligt ingående analys av en viktig
typ av förvaringskärl. I monografien över
Gruddbo på Sollerön, som 1938 utgavs som
festskrift till Sigurd Erixon, har Granlund
författat några av de värdefullaste avsnitten,
berörande de sociala förhållandena och
särskilt befolkningens indelning i rotar och lag.
Senare har han också publicerat några
undersökningar av teknologiska frågor, alla
utmärkta av ett lyckligt och energiskt grepp om
ämnet och en strävan att sätta in
företeelserna i deras funktionella sammanhang.
Den tidigt bortgångne Dag Trotzig
medhann att i en lärd avhandling om Slagan
och andra tröskredskap (1943) med
utgångspunkt i det svenska materialet ge en
världsomspännande översikt över de olika
trösk-metoderna. Han eftersträvar emellertid något
ännu mera, nämligen att genom en
geografisk-historisk analys av slagan nå fram till
en uppfattning av de s. k. reliktområdenas
karaktär, av kulturelementens spridning och
lagring samt av orsakerna till uppkomsten av
kulturgränserna. Ett enstaka redskap torde
dock vara föga ägnat att ta till utgångspunkt
för en sådan analys, och dessutom är sökandet
efter lagbundenhet i detta sammanhang lika
litet givande som det gamla evolutionistiska
betraktelsesättet.
Grundliga och resultatrika forskningar har
Svante Svärdström ägnat åt det folkliga
måleriet, särskilt sådant det florerade i Dalarna
under 1700- och 1800-talen. Han har kunnat
uppspåra och följa de förlagor, främst i
illustrerade biblar och andaktsböcker, som
kommit till användning, och han har sökt utreda
på vilket sätt denna bildvärld övergått till
att bli folkets egendom. Dessa forskningar,
som äro av betydande principiellt intresse,
ha ännu endast delvis blivit offentliggjorda
dels i ett antal uppsatser, dels i det stora
bildverket Dalmålningar (1944). En
vetenskaplig publikation i ämnet är emellertid nu
under förberedelse.
Av i viss mån annan art äro de
undersökningar med en bestämd sociologisk inriktning
som Olof Hasslöf avser att i år publicera om
den bohusländska fiskarbefolkningens
näringsliv och levnadsförhållanden. De ha
kommit till i en bestämd aktuell situation, i det
att stora omläggningar på detta håll redan
ägt rum och kunna väntas nu omedelbart
ytterligare intensifieras. Enligt Hasslöf ske
dessa ingripanden inte alltid på det
omdömesgillaste sättet, främst beroende på bristande
kunskap om den traditionella utvecklingen.
Slutligen är att nämna det mångåriga
studium, som Albert N:n Eskeröd ägnat åt
skördebrukens och i samband därmed åt
julsedernas historia. De komma i en nära
framtid att publiceras i en omfattande
avhandling med titeln Arets äring. Eskeröd
har här källkritiskt granskat det omfattande
material i form av uppteckningar, som blivit
resultatet av de senaste årtiondenas
insamlingsverksamhet på dessa områden. Det är
tidigare känt att detta mången gång färgats
av meddelarens egen och av upptecknarens
bekantskap med vetenskapliga teorier av
olika slag och det är nog ingen överdrift att
säga, att intet område inom folktraditionen
varit i sådant behov av en dylik översyn.
Eskeröd söker även i anslutning till
modernare engelska forskningsriktningar insätta de
olika sedvänjorna i deras funktionella och
299
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
