Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Svensk germanistisk forskning 1935-45 — en översikt. Av Gustav Korlén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk germanistisk forskning i g j 5—-4 5
skandinavisk germanistik i stor
tacksamhetsskuld. På grund av sin judiska börd blev
hon senare ett offer för nationalsocialismens
raspolitik och tvingades att avgå från sin
befattning, till obotlig skada bl. a. för den
medellågtyska ordbok hon med större
kvalifikationer än någon annan var i färd med att
utge tillsammans med Borchling. Den
omständigheten att hon genom sina många
vänners ingripande erhöll tillstånd att kvarstå
i tjänst något år längre än avsett, skulle
sedan visa sig ödesdiger i så måtto som den
förhindrade den emigration, som på ett
tidigare stadium ännu skulle ha varit möjlig —
för hennes del hade det närmast varit fråga
om Amerika, där hon redan före första
världskriget verkat som lärare och biträdande
professor. Hennes död för något år sedan
betyder för tysk filologi en svår förlust ■— just
nu hade hennes insats i den tyska
vetenskapens återuppbyggnad varit särskilt värdefull.
För den tidsperiod, som här närmast skall
göras till föremål för en kortfattad översikt,
har Erik Rooth genom sina egna forskningar
och icke minst genom sin av många lärjungar
omvittnade förmåga att stimulera till
vetenskaplig forskning kommit att spela en
betydande roll för den svenska germanistikens
inriktning på lågtyska arbetsuppgifter. I
själva verket blev hans tillträdande av
professuren vid Lunds universitet signalen till en
ytterst livlig forskning på detta område,
och det är betecknande att av de nitton större
arbeten som utkommit i den av Rooth
utgivna serien Lunder germanistische
For-schungen (1934 ff-) tio behandla frågor inom
lågtysk filologi och lingvistik; härtill kommer
så ett stort antal smärre undersökningar,
publicerade i skilda facktidskrifter.
Alltsedan den från Ferdinand Wrede i
Marburg utgångna s. k. dialektgeografiska
skolans genombrott omkring sekelskiftet har det
systematiska utforskandet av de tyska
dialekterna intagit en central plats inom
germa-nistiken. Då Marburgskolan emellertid
väsentligen haft sin uppmärksamhet riktad på
det högtyska dialektområdet, har det från
svenskt håll synts angeläget att bidraga till
att även kartlägga det nordtyska
språkområdet. Här bör man från senare år i första
rummet nämna Torsten Dahlbergs tre
värdefulla undersökningar av språket inom vissa
delar av det ostfaliska dialektområdet med
Dorste i närheten av Göttingen som
utgångspunkt (1934—41)- Redan något år tidigare
hade Ernst Löfstedt varit inne på ett
angränsande område och senast har Edvin Brugge
efter samma metod som Löfstedt och
Dahlberg behandlat en likartad dialekt (1944).
Då man på grund av de enorma
folkförflyttningar det andra världskriget medfört måste
räkna med en utomordentligt stark
nivellering av de gamla dialekterna, som just i
dessa trakter f. ö. redan tidigare börjat kämpa
en ojämn kamp med det högtyska
inflytandet, har det blivit särskilt värdefullt, att
svenska forskare här hunnit rädda betydande
delar av det gamla beståndet åt den
kommande forskningen.
I övrigt har intresset från våra yngre
ger-manisters sida väsentligen gällt de historiska
skedena av lågtyskan. En ur många
synpunkter intressant undersökning av de språkligt
och konsthistoriskt viktiga äldsta lågtyska
bibeleditionerna i Köln från slutet av
1400-talet har utförts av Tage Ahldén i Die
Köl-ner Bibel-Frühdrucke. Entstehungsgeschichte.
Stellung im niederdeutschen Schrifttum (1937).
Det måste betecknas som en avgjord
förtjänst, att förf. här inte inskränkt sig till
de rent språkliga, speciellt ordhistoriska
problemställningarna utan sökt ställa in arbetet
i ett vidare kulturhistoriskt sammanhang,
och avhandlingen har också vunnit
vederbörligt beaktande av den tyska bibelhistoriska
forskningen, knuten till Deutsches Bibelarchiv
i Hamburg. Ett nytt fält beträdde också
Erik Rudolf Magnusson med sin Syntax
des Prädikatsverbums im
Mittelniederdeut-schen (1939), vilken utgör praktiskt taget
den enda moderna undersökning inom
lågtysk syntax. Förf. visar i detta arbete en
begåvning för syntaktiska problemställningar,
som icke är vanlig bland svenska forskare,
och man vill hoppas, att han återkommer
med ytterligare undersökningar av liknande
slag. — Ett viktigt och fruktbart område av
tysk ordbildningslära behandlar Gottfried
Grunewald i Die mittelniederdeutschen
Ab-straktsuffixe (1944), där förf. kunnat anknyta
till de grundläggande arbetena av den
finländske germanisten Emil Öhman. Även om
man hos Grunewald här och där skulle ha
önskat en klarare och mera självständig
behandling av principfrågorna, kommer hans
breda materialsammling utan tvivel att visa
sig vara av betydande värde för de kommande
årens forskning inom många områden av
germansk filologi, icke minst som
komplement till de delvis föråldrade lågtyska ord-
397
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
