Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åttonde häftet - Svensk germanistisk forskning 1935-45 — en översikt. Av Gustav Korlén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustav
K o r I én
bourn. Den senare har, delvis byggande på
Törnquist, i sin gradualavhandling över
den dittills omstridda medeltida
predikosamlingen Speculum ecclesiae (Lund 1944) i
en brett lagd ordhistorisk undersökning i
anmärkningsvärd grad kunnat vederlägga
en av den tyska medeltidsfilologins
an-seddaste företrädare Albert Leitzmann och
hans uppfattningar om det medelhögtyska
ordförrådets dialektala karaktär, och man
kan räkna med att Mellbourns utredningar
kommer att utlösa en livlig debatt, när
kontakten med tysk germanistik
återupprättas. Bland övriga texteditioner må
nämnas Constance Grönlunds doktorsavhandling
Studien zu Peter Probst, dem Nürnberger
Dramatiker und Meistersinger (Lund 1944),
som behandlar en av de mindre kända
nürnbergska mästersångarna och utgör ett
komplement till uppsaladocenten Gösta
Johnssons Hans Sachs-studier i Der Lautstand in
der Folioausgabe von Hans Sachs’ Werken
(1941), likaledes ett gott bidrag till
kännedomen om Luther-tidens språk. -—-
Samvetsgranna och tidsödande
specialundersökningar, alla byggande på ett stort och
delvis svårbearbetat material av äldre tyska
texter ha utförts i doktorsavhandlingar, från
Uppsala av Erik Alm (1936), från Lund av
Per-Gunnar Nordin och Inga Löfstedt (båda
1944), den senare med ett vägande bidrag till
den aktuella debatten om i-omljudet, vilket
även behandlats i ett flertal arbeten av Rooth.
Ortnamnsforskningen, som av ålder
utgjort ett huvudområde för våra svenska
anglisters forskningar, har i påfallande ringa
grad beaktats av germanisterna och under de
senaste tio åren har endast en sådan
undersökning publicerats från svenskt håll,
stockholmsdocenten Sven Nordlunds Mit
Baum-namen gebildete Ortsnamen in Baden (1937),
som utgör första delen av ett planerat större
arbete.
Det är påfallande, hur samtliga hittills i
korthet berörda arbeten kunna karakteriseras
såsom mer eller mindre utpräglat tillhörande
den språkhistoriskt inriktade typen. En
översikt över de senaste årens anglistik och
romanistik i vårt land måste uppvisa samma
allmänna tendens och företeelsen hänger i
själva verket intimt samman med en i Sverige
utpräglat stark språkvetenskaplig tradition åt
det historiska hållet. De nya strömningarna
inom språkvetenskapen — utgångna från
schweizaren de Saussure (död 1913) såsom
grundare av den s. k. synkroniska eller
deskriptiva språkforskningen, i motsats till
den diakroniska, historiska skolan, företrädd
bl. a. av germanisten Hermann Paul
—-vilka kommit att dominera de senaste
decenniernas språkvetenskapliga debatt på
många håll ute i Europa, inte minst i
Danmark, ha endast i ringa grad vunnit
insteg i vårt land.1 Särskilt beaktande
förtjänar därför docenten Nils Kjellmans i
Uppsala ventilerade avhandling Die
Verbal-zusammensetzungen mit »durch» (1945), som
medvetet och konsekvent anknyter till dessa
strömningar, närmast i den form de fått
hos romanisten v. Wartburg. Kjellman
utgår följaktligen vid sitt försök till
klassificering av dessa verbalsammansättningar —
kända som svårbehandlade redan från
skol-grammatiken — från den nutida tyskans
system och tillmötesgår alltså samtidigt det
på senare tid från olika håll framförda
kravet, att våra doktorsavhandlingar i
språkvetenskap mera än tidigare måtte syssla
med det moderna språkets problem.
Kjellmans arbete måste överhuvudtaget betecknas
som ett av de mera intressanta från senare år,
och man vill gärna hoppas, att det skall
stimulera till flera liknande undersökningar
från svensk sida. — I sammanhang med
behandlingen av den moderna tyskan från
vetenskaplig synpunkt bör slutligen också
nämnas lektor Nils Otto Heinertz i
Stockholm, som med grundlig språkvetenskaplig
skolning förenar en långvarig
språkpedago-gisk erfarenhet och i tidskriften Moderna
Språk publicerat en lång rad värdefulla
smärre undersökningar till modern tysk
grammatik och stilistik.
1 En även för lekmannen tillgänglig introduktion
har lämnats i en samling uppsatser av
uppsalaforskare, utgiven av H. S. Nyberg, Orientering i
språkvetenskap (Natur och Kultur, 1943). En kort populär
framställning av hithörande problem har nyligen givits av
docent Bertil Malmberg, Mål och medel i
språkforskningen (Nordisk Tidskrift 1945).
400
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
