- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtiofemte årgången. 1946 /
402

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Ett besök i Svenska Institutet i Rom maj 1946. Av Axel Gauffin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Axel G a u f f i n

Foto: Gösta Claesson.

Idyllen på gr anntomten.

skriande bortifrån den byggnadskonstens
triumf som tydligen får tjäna som åsnestall,
men redan falla ängens vallmostånd för
liens svepande slag, och snart stå fyra
skinande och välmående åsnor och mumsa sitt
morgonmål. En stund senare pallra de iväg
till ljudet av klingande bjällror, spända för
två små snidade vagnar med röda
baldakiner. Målet för deras färd är, efter vad man
berättar för mig, Monte Pincio, där de
utföra inbringande rundturer till förnöjelse
för senfödda små ättlingar av Romulus och
Remus och till finansiering av
nybyggarlivet på andra sidan trädgårdsmuren.

Det var från Svenska Institutets
gästrum som jag en morgon i början av maj
1946 fick njuta av denna lantligt
tilltalande syn, ett ännu orört parti av den
vackra stadsdel i Rom som heter Valle
Giulia. Man upplyste mig om att det var
det finska institutets obebyggda tomt som,
i väntan på att tagas i anspråk för sitt
ändamål, på detta effektiva sätt hade

omhändertagits av en husvill italiensk
familj.

Livet härnere har verkligen i sin
obetvinglighet en horror vacui, en avsky för
tomrummet, som kan verka förbluffande i
sina uttryck, men som onekligen är
tilltalande och sund.

Men jag måste erkänna att jag, efter
denna oväntade inblick i italiensk
livsföring på Guds försyn, med ökad
trygghetskänsla och beundran gick på
upptäcktsfärd i den utsökta byggnad, där jag hade
förmånen att räkna mig som gäst.

Det är underligt att tänka sig att det bara
är tjugo år sedan Svenska Institutet i
Rom under Axel Boëthius’ ledning började
sin verksamhet i fjärde våningen av Via del
Boschetto 68. Även sedan det flyttat till
några rum i Palazzo Brancaccio fick det
arbeta under mycket blygsamma villkor.
Men ledarna ägde den rätta, smittande
entusiasmen, och årgång efter årgång av unga
svenska arkeologer fick här under Boëthius

402

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:10:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1946/0450.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free