Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Ett besök i Svenska Institutet i Rom maj 1946. Av Axel Gauffin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Axel G a u f f i n
Erik Sjöqvist.
institutets tak. Men någon officiell
invigning hade inte skett, och de italienska
myndigheterna gjorde sig gång på gång påminta
hos den nye direktören med påpekande av
Il Duces beredvillighet att infinna sig till
ceremonien.
Det var inte någon avundsvärd situation
som den unge svenske vetenskapsmannen
här blev ställd i. Å ena sidan hade han den
stora och ofrånkomliga tacksamhetsskuld i
vilken Institutet stod till italienska staten,
som ju upplåtit den dyrbara tomten gratis
för ändamålet. Men å den andra måste han
se i ögonen konsekvenserna av en dylik
invigning. Han kände dem väl från det
rumänska institutet. Där hade man ej ansett
sig kunna avböja Mussolinis nådiga
erbjudande, och nu prunkade, till åminnelse
av den märkliga händelsen, diktatorns
namn inhugget på en sten i väggen vid
institutets entré. Erik Sjöqvist hade klart
för sig att något dylikt inte finge ske med
det svenska kulturinstitut som han hade
blivit satt att vårda, och lät med
vinnande förbindlighet den italienske
emissa-rien förstå att han till fullo insåg vilken
utomordentlig heder det skulle vara för
Istituto Svedese att på detta solenna sätt
officiellt bli invigd för sitt ärorika och
betydelsefulla syfte att föra vidare och bygga
ut de gamla kulturella förbindelserna
mellan Italien och Sverige, men att han själv
kände sig alldeles ovärdig att vid detta
tillfälle representera sitt land och Svenska
Institutet i Rom. I själva verket fanns det
endast en person som med full rätt kunde
göra detta —- Sveriges kronprins, vars
skapelse man med skäl kunde kalla Institutet
och som ju också tidigare hade haft för
avsikt att själv komma ner till Rom för
byggnadens invigning. Tyvärr hade kriget
tvungit honom att för ögonblicket skjuta
på detta besök, men dr Sjöqvist var
övertygad om att han skulle känna sig
smärtsamt berörd, om han bleve berövad denna
företrädesrätt.
För dessa argument hade representanten
för det italienska
undervisningsministeriet ju endast att böja sig, men följden
uteblev inte. Från denna stund var
Insti-tuto Svedese och dess föreståndare som luft
för de italienska myndigheterna. När de
andra institutionscheferna inbjödos till
mottagningar i Palazzo Venezia eller andra
högtidligheter, fann inget kort vägen till det
vackra tegelhuset vid Via Omero 14.
Men utanför det officiella, i det personliga
umgänget kolleger emellan, fick den
rakryggade svensken aldrig känna några
obehagliga följder av sin avvisande hållning. —
Man hade alltför lätt att förstå honom, om
man också av naturliga skäl ej ville beröra
det ömtåliga ämnet.
Men jag misstänker att Svenska
Institutets chef hade svårt att undertrycka en
viss skadeglädje den dag när han
konstaterade att minnesplattan med II Duces namn
vid ingången till rumänska institutet var
övermålad med svart.
406
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
