Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Nationalskalden och nationalfilosofen. Några synpunkter på J. V. Snellmans förhållande till Runeberg. Av E. N. Tigerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nationalskalden och nationalfilosofen
man kommit till denna övertygelse, men
så mycket kraftigare hävdade han den.
Att Runeberg, oberoende av sitt språk,
är hela Finlands nationalskald, det var en
sanning som Snellman aldrig försummade
att inpränta. Och han dolde icke sin vrede,
om han på finskspråkigt håll tyckte sig
märka någon sidovördnad mot diktaren.
En dylik inställning kan inte gärna kallas
annat än en inkonsekvens: den strider
som vi sett mot Snellmans alla principer.
Men det är en inkonsekvens för vilken vi
sannerligen inte vilja klandra honom och
som haft de lyckligaste följder. Om
Snellman inte kan frikännas från att genom
sin politiska verksamhet ha sått split och
tvedräkt bland sitt folk, så har han liksom
gottgjort detta genom att peka på en
personlighet och ett verk som förenar och
förbinder. Att Runeberg, i den dag som är,
är hela Finlands, det finska likaväl som
det svenska Finlands, skald, att den femte
februari fortfarande är en högtidsdag för
hela nationen, det är i avgörande grad
Snellmans förtjänst. Om vi inte mera utan
vidare kunna samordna dessa stormän, om
vi fått ögonen öppnade för det som skiljer
dem åt, så äro vi därför inte blinda för det
som förenar dem — i livet och för
eftervärlden.
429
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
