Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Tycho Brahes astronomiska reformation. Av Knut Lundmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Knut Lundmark
varit verksam omkring 140 e. Kr. (detta
framgår nämligen av hans observationer)
samt slutligen har den anekdotiska
utsagan om honom, att han var intresserad
ryttare och hade elak andedräkt, då är
personhistorien allt bra mager! Ändå är
det fråga om den utan tvekan störste av
antikens astronomer som måhända också
var lika stor som geograf som han var
som astronom.
I fråga om Tycho Brahe anse vi det
missvisande att klistra på honom den
traditionella etiketten renässansmänniska. Vad
som synes visst är, att han var en
kraftnatur, en organisatör av stora mått, men
absolut icke någon harmonisk och väl
balanserad person. Tydligen har han, för att
använda ett mycket föråldrat
uttryckssätt, blivit bortskämd under sin uppväxt.
Vidare var han häftig och obalanserad till
lynnet. Det är därför naturligt, att han ej
gärna kunde vara någon harmonisk och
lycklig människa. Låt oss nu bortse från
de faktiska svårigheter som han hade att
bekämpa: svårigheterna att få ägna sig åt
vad han innerst önskade, svårigheterna att
genomdriva sin insats till det omfång och
den omfattning som han kände sig
mäktig göra det. Låt oss även bortse från
besvikelserna. Att han nödgades lämna Hven
måste ha inneburit en stor missräkning
för honom, hur mycket han än själv må
ha varit skulden till detta. Likaså var det
en besvikelse, när Christian IV lät honom
lämna Danmark utan att ge honom något
nytt uppdrag. En stor besvikelse måste
det även ha varit, när kejsar Rudolf II
icke kunde uppfylla sina ursprungligen
mycket frikostiga löften. Vidare måste
Tycho föra en intensiv kamp mot bristande
förståelse, mot avundsmän, mot
intriganter, och sist men inte minst måste han
bekämpa den universella dumheten.
Många av dessa svårigheter och
besvikelser blevo naturligtvis kompenserade
genom Tychos omfattande forskningsinsats
och hans stora upptäckter. Men ändå!
Varje ny upptäckt öppnar väldiga
perspektiv. Pionjären piskas framåt, ständigt
framåt. Han får aldrig känna sig
tillfredsställd eller färdig. Han får aldrig slå sig
till ro. Hur skulle inte Tycho Brahe ha
kunnat göra Friedrich Nietzsches dikt»Ecce
homo» till sin:
Ja! ich weiss, woher ich stamme!
Ungesättigt gleich der Flamme
Glühe und verzehr’ ich mich.
Licht wird Alles, was ich fasse,
Kohle Alles was ich lasse:
Flamme bin ich sicherlich!
Men ingen kan väl leva under oavlåtlig
spänning. Relativ jämvikt är nödvändig i
och för avkoppling. Säkerligen har Tycho
under långa tider kunnat nå jämvikt och
till och med verka harmonisk och
välbalanserad. Vi ha en del glimtar från livet
på Hven som visa oss att där helt säkert
förekom idyll och ro och att humorns ljus
lyste upp, även om atmosfären kunde vara
elektricitetsmättad emellanåt. När
elevenobservatören hade skrivit i journalen:
Observationerna avbrötos av dåligt väder, och
herr Tycho tillfogar — och av lättja, så
är nog detta utslag av en bister humor.
En självlärd men begåvad astronom,
Raimundus Bär, kom en gång till
Urani-borg. Han misstänktes för att ha lagt sig
till med papper och ritningar som hörde
till utkasten för Tychos världssystem.
Ungdomen på observatoriet anordnade en
klappjakt på inkräktaren och när han anklagas
inför Tycho skall denne ha yttrat: »Dessa
tyska karlar äro allesammans halvgalna.»
Så återger Raimundus själv saken men på
så korrupt danska att man ej får ta
yttrandet alldeles bokstavligt. Det verkar dock
som om den stränge slottsherren i en
upprörd situation kunde utveckla en viss
humor. Ungdomens nit är också av betydelse.
Hade det varit fråga om en hatad
överordnad hade de unga säkerligen ej brytt
sig om att försöka sätta fast Raimundus.
504
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
