Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Resa genom Skaftafellssýsla på Island. Av Peter Hallberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Peter Hallberg
Utsikt från Medalfell över gården
med samma namn, ån Laxd och
H ornafj ördur.
barn sommartid den simundervisning, som
numera är obligatorisk i de isländska skolorna.
Annars har man för detta ändamål i stor
utsträckning utnyttjat landets naturliga
tillgångar på varmt vatten. Redan Snorre
Sturlason bestod sig lyxen av ett eget
varmbad, det s. k. Snorralaug, i våra dagar
en turistattraktion vid Reykholt. På platsen
för denna Snorres gård ligger nu en modern
folkhögskola med bl. a. bastu och simbassäng
i samband med de varma källorna.
Överhuvud verkar det, som om man haft för
princip att bygga just folkhögskolorna på platser
med riklig tillgång på det välsignade heta
vattnet. Med kallt vatten kan man så
temperera det heta till önskad värmegrad. —• Av
gammalt har man givetvis använt
varmvattnet vid tvätt. En modernare form för dess
exploatering utgör växthusen, som på senare
år skjutit upp i ökad takt och som i den
nuvarande högkonjunkturen är en mycket
lukrativ affär. Man lär räkna med att en
drivhusanläggning skall betala sig på ett enda år.
Stundom kan väl kalkylerna slå fel, t. ex. om
en varmvattenkälla plötsligt bryter sig väg
genom jorden i själva växthuset och spränger
det, vilket faktiskt har hänt. ■—-
Världsberömd är Reykjaviks
varmvattenanläggning, som förser omkring tre fjärdedelar av
stadens hus med värme från heta källor
sexton kilometer österut och i krig som fred
håller de lyckliga husmödrarna med ända
upp till åttiogradigt varmvatten.
På Hoffell liksom på många andra gårdar
kunde man konstatera, att våra dagars
isländska bönder gör sitt bästa för att följa
med i den tekniska utvecklingen. Det rätt
avsides liggande Hoffell hade inte bara radio
och telefon utan också slåttermaskin,
hästräfsa och lastbil. På större gårdar har man
ibland traktor. Vanligare är kanske, att en
hel bygd har en sådan gemensamt. Man
har ett intryck av att mekaniseringen fått
en kraftig stöt framåt av
ockupationsstyrkorna, inte minst de motorglada
amerikanerna, som härjat på alla landets vägar med
sina tunga lastbilar och sina små jeeps.
Dessa fordon har f. ö. på sista tiden börjat
övergå i isländsk ägo. Staten köper upp dem
centralt och återförsäljer dem sedan till
privatpersoner, ett förfaringssätt som man
har tillämpat också i fråga om
ockupationsmaktens övergivna baracker. Denna rörelse
har för isländska staten varit en lysande affär,
jämförlig med spritmonopolet, som förra året
tillförde statskassan omkring 30 miljoner
kronor.
Vid tiden för vår utflykt var man överallt
i Skaftafellssysla i färd med att bärga höt.
Detta är det isländska bondeårets
huvud-göromål, eftersom någon brödsädsodling
inte förekommer. De islänningar torde vara
lätt räknade, som inte vid något tillfälle i
sitt liv varit med om att vända höt på ett
tun. — Av husdjuren spelar som bekant
fåren en utomordentlig roll i isländsk
hushållning, något som en främling snart nog
kommer underfund med, om inte annat via
matsedeln. Korna vinner emellertid terräng
på fårens bekostnad. Delvis beror väl detta
på att vissa landsdelar härjats av en mycket
svår fårpest, som man inte ännu har funnit
medel att bekämpa. Kanske finner man
lösningen inom den institution för
utforskning av husdjurssjukdomar, som nu skall
grundas med bl. a. Rockefeller-pengar. —
För somliga bönder på Island har fisket en
stor betydelse vid sidan av jordbruket. I
522
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
