Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte häftet - Resa genom Skaftafellssýsla på Island. Av Peter Hallberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Peter Hallberg
Sjön Thveit.
visade sig särskilt besvärlig. De små hästarna
var också som klippor i den strida strömmen.
Skaftafellss^sla är känd för goda hästar och
hästkarlar, och vår följeslagare hreppstjörinn
liksom hans hästar var på sin mammas gata
i Jökulså. Islänningarna själva har av
erfarenhet stor respekt för sina älvar. Det kan
innebära ett ansvar på liv och död att leda
en övervadning. Floderna är som sagt
oerhört nyckfulla och kräver sträng
påpasslighet. För vadspecialisterna utgör vattnets sätt
att rinna vid olika tillfällen och på skilda
ställen en text, där de avläser floden mycket
av det som döljer sig under dess yta.
Islänningarna talar också om sina floder, som om
det var fråga om levande väsen. Då man
efter en dagsresa med flodövergång på
programmet har nått sitt kvarter för natten, är
älvarnas beteende ett rikt samtalsämne. Man
minns med välbehag de vattendrag som falla
vel, d. v. s. fördelar sig på ett jämnt och
behagligt sätt, medan man med nästan
moralisk indignation klandrar dem som
uppför sig olämpligt. Flodernas och vadningens
roll i det isländska folkets liv belyses på sitt
sätt av att flera uttryck från detta område
används i bildlig bemärkelse om helt andra
företeelser. Om t. ex. en alltingsman säges
rida d va did i en viss fråga, innebär det att
han tar initiativet. Att »ha vadet nedanför
sig» betyder att vara på den säkra sidan:
det är givetvis tryggare att hålla sig i
vadställets övre kant än i dess nedre. När man
talar om att läsa en bok, undervisa e. d. d
hundavadi, »på hundvadet», »som en hund
vadar», innebär det att göra det ytligt.
Bildens utgångspunkt torde vara hundarnas
sätt att över grunda vadställen, där de
slipper simma, ta sig fram skuttande för att
komma i minsta möjliga beröring med det
våta elementet. Dessa liknelser, som är
allmänt brukade, kan också tas som exempel
på det isländska språkets ovanligt konkreta
uttryckssätt i det hela taget.
Efter lördagens mångskiftande
upplevelser anlände vi ganska sent till gården Staf af ell,
där vår värd var bonden Sigurfiur, tillika
oddviti, d. v. s. kommunalnämndens
ordförande. Han hade f. ö. kommit emot oss till
häst mitt ute i Jökulså för att lotsa oss över
den sista sträckan.
Söndagen ägnades huvudsakligen åt en
ridtur i sällskap med SigurÖur till Hvalnes,
den östligaste gården i hela Skaftafellssysla.
Vägen gick mest över ödslig sandmark. Men
framför oss hade vi hela tiden fjällen i en un-
524
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
