Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Fyra dikter. Av Carl-Emil Englund - Skall en gång komma - Mörk natt - Vanligt öde - Det oupphinneliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYRA DIKTER
Av C A RL = EM IL ENGLUND
Skall en gång komma
Den dag skall en gång komma
då inga blommor blomma mer,
då inget öra hör en sång
och inget öga ser.
Då allting är blodlöst stilla,
är natt som ej natten vet,
ett mörker som ingen känner,
en tidlös oändlighet.
Då allting för evigt är borta,
all början är alltings slut,
då liv och död är glömda ord
som skymningen plånat ut.
Mörk natt
Livet är mig så nära,
döden stryker min hand.
Någon skall bördan bära
in i ett okänt land.
Någon mumlar i natten
ord som slocknar likt vind.
Mörka främmande vatten
stänker redan din kind.
Vanligt öde
Du kom till mig en månblond kväll
för mycket längesen;
en fjärilsstund så blåklocksblå,
så fjärran kända land.
Det var i våra unga år
långt innan klockan slagit tolv,
då drömmen gick med mjuka steg
bland blommor över gråa golv.
Vi hittade väl lyckans dörr
och leta nycklar marken kring.
Och när vi nyckeln hittade
så fann vi ingenting.
Det oupphinneliga
Ett nät av drömmar skuggar så nära
i havet med isande gnistregn omkring,
en svävande fjäril, en nyslipad skära,
allt eller ingenting.
Vi står vid stranden snärjda av längtan,
skeppet väntar med glödande stam,
vi söker oss ut över dagarnas vågor
men aldrig hinner vi fram.
566
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>