Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Lars Norrman. Av Teddy Brunius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Lars Norrman
den formella tukten utan också en vilja att
uttrycka sig intellektuellt. Om man vill
kan man i många av hans kompositioner
se rebusar, som kan lösas. Där har man hans
anknytning till surrealismen men han håller
sig hela tiden till konkreta sammanhang.
När han vill söka utnyttja alla effekter för
sina marina stilleben utbildar han sig en
hel sommarsäsong som dykare varpå han
går ner på skilda djup, noterar färgspel och
nya former. Han utvecklar sitt
överföringstema mellan abstraktion och naturalism i
kontrasten mellan en jämn kolorit och
hårda poängterade lokalfärger.
Det finns målare vars liv är deras måleri.
För Lars Norrman kan man inte skilja
mellan ett rikt måleri och ett händelsefattigt
liv. Allt vad som händer honom är måleri
och hans måleri tolkar allt vad som händer
honom. När han var tretton år hade han
besökt tretton länder. Han hade farit på
båt runt Medelhavets stränder och han
arbetade tidigt på att i bild få fram vad han
sett. Under trettiotalet var han
huvudsakligen i Paris med avbrott för vistelser i
Sverige. Men det väsentliga under dessa
år var hans två grönlandsresor.
Första gången for han dit 1937. Här
gjorde han en följd teckningar, gouacher
och oljemålningar. Det dekorativa
intresset förenades med hans etnografiska
ambition. Hans metalliska formgivning från
de medicinska kompositionerna efterträds
av ett sinnrikt kontrastspel mellan hav och
isberg, mellan ansikten och mönstrade
eskimådräkter. Lokalfärgerna segrar över den
förut raffinerade koloriten. Han måste
betona varje detalj, ge den en egen färg
som spelar mot andra detaljer. Det blir
rika och sammansatta kompositioner där
en fotogenlykta betyder lika mycket som
ett ansikte. Färgen är hållen i pastosa lager
som i porträttet av
Grönlands-Frederick-sen vars prickiga tröja tolkats med en
ömsint stof f kärlek.
Under mellanperioderna i Paris fullföljer
Flicka med docka. Oljemålning.
Paris 1937.
Institut Tessin, Paris.
han sitt kallhamrade motivval. Han målar
en heroinförgiftad modist, en svart spahi
i prunkande uniform med en naken
glädjeflicka i knät. Allt är stelnat utan
transparans. Norrman undviker allfarvägarna och
har funnit sin formel. De geometriska
relationerna mellan de olika fälten i bildytan,
en slingrande kontur, ett skuggspel betyder
för honom mycket mer än ett själsläge eller
ett ansiktsuttryck. Det är ett fruktbart
måleri skapat ur kyliga skenbart sterila
stämningar. Behag och mänskligt liv betyder
föga för Norrman. Valfrändskapen finner
han hos primitiva människor —- hos
eskimåer, lappar och negrer som har förmågan
att spontant visa ett robust och frodigt
sinnelag.
Från parisåren har han också målat en
följd studier av orientaler, på en gång kyligt
och sensuellt uppfattade kvinnostudier vars
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
