- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtiosjätte årgången. 1947 /
37

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Uppsalafilosofien och den logiska empirismen. Av Konrad Marc-Wogau

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Uppsalafilosofien och den logiska empirismen

listisk, de logiska empiristerna i
fenomena-listisk riktning. Hos Hägerström och
Pha-lén finner man icke någon genomförd teori
om hur vår uppfattning av yttervärlden är
att tolka. En tendens till en realistisk
tolkning är dock märkbar. De materiella oss
omgivande tingen äro individuella föremål,
som ha självständig, av uppfattningen
oberoende existens. I den logiska empirismen
utgår man däremot, åtminstone under en
period, från den fenomenalistiska tanken,
att yttervärlden måste fattas som en
konstruktion av det vi omedelbart erfara.
Satser om materiella föremål måste återföras
på satser om våra omedelbara
sinnesintryck. I konstruktionens utgångspunkt
äro vi hänvisade till den egna upplevelsen.
(Denna fenomenalistiska ståndpunkt har
sedermera efterträtts av den s. k.
fysika-lismen, som till grund för konstruktionen
vill lägga vissa fysikaliska egenskaper hos
rum-tidspunkterna. Denna utveckling kan
här icke närmare utföras.)

IV. Man kan säga, att Hägerströms
värdeteoretiska huvudtes, som numera är
känd under det föga tilltalande namnet
»värdenihilism», är det originellaste bidrag
till den moderna filosofiska diskussionen
som kommit från Uppsala. Grundtanken i
denna teori består i tesen, att de s. k.
värdesatserna, d. v. s. språkliga satser, i
vilka värdeuttrycken »god», »dålig», »rätt»,
»orätt», »vacker», »ful» o. s. v. uppträda
som predikat, icke äro utsagor i logisk
mening. De utsäga icke något om något; de
äro blott olika uttryck för de känslor den
värderande har vid värderingen. Satsen att
en viss handling är god utsäger varken att
handlingen har en viss egenskap, eller att
den hos den värderande framkallar en viss
känsloreaktion; satsen är överhuvudtaget
ingen utsaga, utan en känsloyttring,
jämförbar med uttryck av utropskaraktär.
Liksom dessa ger den utlopp åt en viss
känsla men utsäger ingenting. Denna tes
har oerhört viktiga konsekvenser både för

etiken och rättsfilosofien. — En liknande
tes omfattas numera även av flera logiska
empirister. Den logiska analysen av
värdefilosofiens och etikens satser har sålunda
enligt Carnap visat, att dessa satser äro
skensatser: »de ha ingen teoretisk mening
och äro blott känsloyttringar, som hos
åhöraren åter framkalla känslo- och
viljeinställningar.» Ayer, en annan logisk empirist,
anser att denna karakteristik passar in på
alla värdeutsagor. Observeras bör, att denna
tes för de logiska empiristerna följer av
tanken, att värdeutsagorna icke kunna
verifieras. En utsaga, som principiellt icke kan
verifieras, är enligt deras åsikt meningslös,
alltså ingen utsaga i egentlig mening.
Hägerström har velat stödja sin tes med andra
delvis ytterst komplicerade och omtvistade
argument, av vilka några grunda sig på en
analys av känslans och värderingens natur.

Den antimetafysiska inställningen,
tolkningen av filosofiens uppgift som logisk
analys, kritiken av idealismen och
värdenihilismen bilda beröringspunkterna mellan
uppsalafilosofien och den logiska
empirismen. På dessa punkter skulle de båda
riktningarna, trots att överensstämmelsen
ingalunda är fullständig, bilda gemensam front
mot en hel rad andra riktningar i modern
filosofi.

Det kan vara lämpligt att avslutningsvis
peka på två andra punkter, där en skarp
motsättning rådde mellan den äldre
uppsalafilosofien och den logiska empirismen,
men där yngre uppsalafilosofer närmat sig
den logiska empirismens inställning.

Den ena punkten är Hägerströms och
Phaléns kritik av principiella resonemang i
modern naturvetenskap, speciellt
relativitetsteorien. Det har, tror jag, blivit allt
klarare, att denna kritik utgår från en alldeles
för snäv bas och därör icke gör teorien full
rättvisa. Båda filosoferna polemisera mot
en liten populärvetenskaplig skrift av
Einstein, som icke gör anspråk på exakthet,
men trots detta nagelfares med största

37

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:11:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1947/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free