Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Bellmans farfar. Professor Johan Arent Bellman. Av Arvid Stålhane
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arvid Stålhane
Kindstugatan ii.
Det höga, andra huset på höger hand är
professor Bellmans fädernehem.
själv huset, som står kvar än i dag,
nuvarande nr ii i kvarteret Cassiopea. Huset
mot gatan är ganska smalt med endast tre
fönsteraxlar men sträcker sig genom
gårds-hus djupt in i kvarteret. Av dess
1600-tals-karaktär är icke mycket kvar. Det är
egentligen bara den vackert proportionerade,
välvda förstugan med sina nischer och en
sal i tredje våningen med profilerade
takbjälkar och marmorerade väggar i korsvirke.
Över bortre gårdshusets portal sitter
dessutom en mindre iöoo-talsmaskaron i
sandsten.
Vad man hittills vetat om Carl Michael
Bellmans farfar, förutom de rent yttre
konturerna av hans liv, har uteslutande baserat
sig på det tryckta åminnelsetal på latin,
vilket hans barndomsvän, professor
Skytteanus Johan Upmarck, adlad Rosenadler, i
maj månad 1710 höll på större Gustavianska
auditoriet i Uppsala. Två sidor är det mesta
man hittills ägnat honom i tillgängliga
biografier. Tack vare outnyttjat material är
det emellertid numera möjligt att ge en
något fylligare bild av den älskvärde,
intressante och mycket lärde
Uppsalaprofessorn.
Upmarck framhåller att Bellman som son
till en skräddare visserligen föddes i en
småborgerlig hantverkarfamilj, men påpekar
samtidigt att sådana framgångsrika stormän
som Johan Skytte och Johan Adler Salvius
också voro skräddar söner. Under Karl X:s
regering hade fadern från Schwanerow i det
då svenska Bremen—Verden, efter
vandringar i Frankrike och Tyskland, i slutet
på 1650-talet kommit till Stockholm, där
han den 20 januari 1663 blev borgare. Han
»hade gott lovord av sina ämbetsbröder»,
blev ålderman inom sitt skrå och skildras
av Upmarck såsom »vir antiquae fidei ac
probitatis». Den 10 februari 1663 vigdes han
i S:t Gertrud med jungfru Barbara Klein,
den adertonåriga dottern till skräddaren
Johan Klein från Hessen, en av tyska
församlingens äldste. Hon blev en
»rättskaffens och duglig» husmor, ägde en för sin
tid ovanlig bildning och hennes
konstnärliga anlag och skicklighet i kvinnliga
slöjder — bl. a. nämnas blomstersöm och
mönsterritning — kom huvudstadens mest
aktade fruar att anförtro henne sina
döttrars uppfostran häri.
Äldst av nio syskon döptes Johan Arent
Bellman den 7 februari 1664. Man har
antagit att familjen Bellman i likhet med
många andra av stadens tyskar i religiöst
avseende slutit sig till den pietistiska
rörelsen och att den förstfödde med anledning
härav fått sina båda förnamn efter en av
rörelsens pionjärer, den tyske teologen
Johann Arndt, bland vilkens skrifter hans
Postilla och Sanna Kristendom än i dag
äro av en viss betydelse för svenskt
fromhetsliv.
Tidigt sattes pilten i skola. Blott fem år
gammal fick han 1669 börja i den
närbelägna Tyska skolan, där all undervisning
skedde på tyska. Skolhuset, som låg i hör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
