- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtiosjätte årgången. 1947 /
74

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Bellmans farfar. Professor Johan Arent Bellman. Av Arvid Stålhane

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Arvid Stålhane

heter både för honom och hans hustru och
ordförandeskapet i det alltid stridbara
konsistoriet var kanske icke så angenämt, men
det gav goda inkomster och medförde frihet
från föreläsningarna. Åtta dagar före
midsommar skedde den högtidliga
installationen. Väl fick professorskan Bellman nu
besväret med den obligatoriska
rektorsmiddagen, men dels var det tidigare oerhörda
överflödet i mat och dryck numera genom
konsistoriebeslut avskaffat, dels fick ju den
unga makan glädjen se sin gemål som
huvudpersonen vid universitetets förnämsta
högtid. Från föregående rektors hus
avtågade akademistaten i högtidlig procession
till domkyrkan. I spetsen gingo kursorerna
iklädda sina blå häroldskåpor med det
broderade Tre-kronors vapnet och bärande
silverspirorna, tecknet på rektors höga
myndighet. Därefter följde prokanslern och
omedelbart efter honom rektor själv, iförd
någon prydlig, akademisk slängkappa. Den
förut brukliga rektorsmanteln av dyrbar
sammet hade nämligen nu varit ur bruk
sedan många år. Till den högtidliga
installationsakten i domkyrkan hörde körsång
och instrumentalmusik, som utfördes både
före och efter de övliga orationerna.

Det finns ett mycket vackert porträtt av
professor Bellman — en bröstbild i
senbarock ovalram —■ vilket hänger i
universitetets Räntekammare. Så såg då installandus
ut! Posen är den för barockporträtten
vanliga med den karakteristiska
huvudvrid-ningen över högra axeln. Den yviga, mörka
mittbenade allongeperuken inramar en
väl-formad ansiktsoval med anmärkningsvärt
högvälvd panna, som för övrigt lika typisk
går igen hos sonsonen, en sak som särskilt
Sergel framhävt. De skarpt iakttagande
ögonen äro mörkbruna, näsan rak över en
kokett trådsmal svart mustasch. Munnen är
fyllig och hakan har en liten grop. Hur
Levertin har kunnat kalla detta sympatiska
ansikte »vulgärt» är icke lätt att förstå. Då
Upmarck efter föräldrarnas död talar om

professorsparets tre barn, säger han att de
voro »avbilder av sina sköna föräldrar».
Tidigare jämför han Bellman med hans
företrädare i ämbetet, Petrus Lagerlöf, och
framhåller deras märkliga
överensstämmelse både till utseende, hållning, tal och
sätt så när som på att professor
Bellman var mera kraftig och satt
och hans ögon mörka. Bellman är på
porträttet iförd en grönfodrad, brun mantel,
vilken så gott som helt döljer den upptill
oknäppta, guldbroderade livrocken, en
»justaucorps», i vars öppning den vita,
pösande halsduken är nonchalant instoppad.
Den karolinska lärde blickar fast och
medvetet mot åskådaren, men ansiktet har
också ett visst vekt drag, som kanske
vittnar mera om poeten och musikern.
Målningen är utförd av Jan Klopper,
universitetets ritlärare sedan 1713, son till en
inflyttad holländare. Universitetet äger flera
professorsporträtt av hans hand. Säker i
teckningen och med god
karakteriseringsförmåga är han dock svag i det koloristiska.
Bellmansporträttet, som förr hängde i
universitetsbiblioteket, är en donation till
detsamma, som framgår av ett
konsistorieprotokoll av den 15 augusti 1724, där
paragraf XI lyder: »Herr professor Arrhenius lät
uppbära sal. prof. Bellmans
original-con-terfei, som notarius ecclesiastici
Stock-holmensis magister Hasselhuhn har skänkt
till Uppsala Biblioteque.»

En vacker kopia av porträttet finns i
Humanistiska fakultetens rum i
universitetshuset. Kopisten, som är okänd, har
dämpat av den häftiga barocka rörelsen i
Kloppertavlan och även något stämt ned
originalets färgskala. Målningen är här
fyrkantig med figuren mot olivfärgad
bakgrund i målad svart oval. Den förgyllda,
gustavianska ramen kunde gott vara ritad
av Rehn. Den är utsökt. Dekorationen
upptill är sammanställd av ett par kraftiga,
korslagda lagergrenar, mot vilka vilar en
bunden lagerkrans med ett instucket manu-

74

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:11:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1947/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free