Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Tegnérbilden. En översikt över litteraturen till hundraårsjubileet. Av Carl Fehrman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Carl Fehr m a n
logen 1820 och Akademisängen.
Förklaringen är tydligen den, att de inte i samma
mån ger något nytt till den psykologiska
karakteristiken; vad Böök stannar vid i
dikten vid Svenska akademiens femtioåriga
minneshögtid är, karakteristiskt nog, nästan
uteslutande inslaget av Tegnérsk
självkarakteristik i stroferna om Bellman.
I Bööks tidigare forskning har ibland
funnits en tendens att överexponera de
egna uppslagen. Det gäller om hans
Tegnérbok från 1917, den aldrig fullföljda
monografien, vars enda utkomna band förde
framställningen till året 1814. Där rör sig
Böök med ett par nyckelord för att
förklara grunddragen i Tegnérs världsbild och
diktning efter det romantiska
genombrottet. Det ena är en politisk formel:
Rysslandshatet; det andra en filosofisk:
Fichtea-nismen. Men i Tegnérboken från 1946
märker man en genomgående strävan att
belysa sammanhangen och problemen så
allsidigt som möjligt. Böök har ingalunda
dragit sig för att revidera egna tidigare
favoritideer. Tegnér uppfattas nu inte
längre som en diktare av övervägande
politisk inspiration; ordet krigspoesi, som
stod som kapitelrubrik i 1917 års
Tegnérbok, förekommer inte längre i
karakteristiken. — Fichtes namn, som fanns på så
många av sidorna i den under första
världskriget skrivna boken, är inte nämnt mer
än i förbigående i den nya framställningen.
Läser man vad Böök här skrivit om Tegnérs
filosofiska orientering, skall man finna, att
han försmår alla ensidiga och djärva teser;
han ifrågasätter öppet, om man i strängare
mening kan räkna Tegnér som kantian.
Vad som tidigare varit så gott som
fastslagen dogm, har blivit en nyanserad
hypotes.
Kanske kan man överhuvudtaget säga,
att Tegnér i den nya boken inte längre
främst betraktas som idémänniska, eller
rättare: idémänniskan Tegnér blir inte hela
Tegnér. Ett avsnitt i den nya boken, som
inte hade någon motsvarighet i den
annorlunda upplagda framställningen från 1917,
är kapitlet Vardag och helg i Lund. I detta
avsnitt med dess lätt arkaiserande
språkdräkt har Böök lyckats fånga något av
själva den finaste tidsdoften i Tegnérs Lund.
Mot bakgrunden av denna tidsatmosfär
lever den Tegnérska kvickheten i infall och
tillfällighetsrim oföråldrat ung. Tegnérs
sällskapspoesi är ingen idédiktning, men
den är en lika äkta spegling av det Tegnérska
lynnet som de stora tankepoemen.
Människan Tegnér kommer oss i detta avsnitt
omedelbart nära — här liksom i kapitlen
om Mjältsjukan och om Biskopen i Växjö.
Idéanalysen har fått sitt komplement i den
realistiska miljö- och människoskildringen,
och först så kan helhetsbilden stå fram
klar.
Hur är då den bild beskaffad som Böök
ger av Tegnér? Man kan svara, att det är
en harmoniserande bild — visserligen inte
i den Böttigerska legendens anda, ty
porträttet är fullkomligt okonventionellt och
skildringen också på ömtåliga punkter
påfallande frispråkig. Men vad Böök ser och
beundrar hos Tegnér, är framför allt
mästaren i livssyntes, den man som ur
motsättningarna i sitt eget inre och ur
motsättningarna i tiden förmår skapa en harmonisk
enhet. Religionen och vetenskapen, tron
och förnuftet står för honom inte som
fientliga motsatser, de lyser »likt en
tvillingstjärna». Det kristna arvet och arvet från
Hellas kan förenas: Epilogens diktare
flyttade Parnassen in i den kristna kyrkan. I
kampen mellan de två tidsåldrarna, mellan
upplysning och romantik, fann Tegnér den
försonande formeln: det är
Reformationstalets facit. Denna förmåga av syntes och
balans ger åt Tegnérs gärning och främst
åt hans diktning den klassiska jämvikten.
Så ter sig i stora drag den bild av Tegnér
som Böök tecknat. Kanhända kan
skuggorna och dagrarna fördelas annorlunda.
Det är möjligt, att det låg mera av smärt-
108
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
