Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - Snoilskys »demokratiska» historieuppfattning. Av Hugo Valentin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Snoilskys »demokratiska» historieuppfattning
lism, vilken kom honom att ömma för de
lidande i samhället och känna sig
skuldmedveten i förhållande till dessa, utgöra
några av förutsättningarna för hans sociala
diktning. Denna har ingående belysts av
Fredrik Böök och Henry Olsson och kan
därför här förbigås. Däremot har Snoilskys
patriotiska diktning, som till tiden delvis
sammanföll med hans sociala, hittills icke
varit föremål för någon liknande
undersökning. Här är ej heller platsen för en sådan.
Vi vilja endast dröja något vid arten av
skaldens »demokratiska»
historieuppfattning, sådan den framträder i »Svenska
bilder», de snart sagt enda av hans dikter,
som alltjämt tillhör den levande
litteraturen.
Svenska bilder, som så gott som alla
tillkommit efter Snoilskys brytning med sin
samhällsklass, ha till övervägande del sett
dagen i Tyskland, medan Bismarck med
stöd av socialistlagen sökte krossa den
inhemska arbetarrörelsen och den sociala
frågan aktualiserades i Sverige. 1879,
samma år som Snoilsky gick i landsflykt,
hade där den första stora strejken gått av
stapeln, närmare bestämt i
Sundsvallstrakten. Det var då, som landshövding
Treffenberg förgäves vädjade till de
svält-avlönade sågverksarbetarnas »förstockade
hjärtan» och Oscar II telegraferade till
honom: »Långmodigheten måste ha en gräns.
Kanonbåtar och militär komma.» Två år
senare började mäster Palm sprida
socialismens läror i Sverige. Den sociala striden,
särskilt i Tyskland och Sverige, utgör som
bekant bakgrunden för Snoilskys sociala
diktning. Icke heller för hans patriotiska
har den varit utan betydelse.
Av dikterna i Svenska bilder härstammar
ett litet fåtal från 90-talet, resten däremot
från årtiondet före Snoilskys återflyttning
till Sverige hösten 1890, alltså från 80-talet,
det decennium, då den unga svenska
radikalismen vände sig mot de nationella
värdena, sådana dessa tedde sig i sina av den
konservativa romantiken skapade former.
Lästa i kronologisk ordning avslöja dessa
patriotiska dikter icke någon märklig
utveckling i skaldens åskådningssätt, utom
möjligen att han mot slutet av 1880-talet
blev mer konservativ och hans patriotism
därför utan nämnvärda liberala inslag. I
hans sista diktsamling (1897) saknas dessa
alldeles. Men sambandet mellan hans sociala
och patriotiska 80-talsdiktning är ej
obefintligt.
I Nya dikter, som innehöll icke mindre
än tolv svenska bilder, finnes ännu icke
någon klart socialt betonad poesi. Blott
en enda av dikterna ger tydligt vittnesbörd
om skaldens inre oro och nya inställning
till omvärlden, Svarta svanor, en av de
yppersta ädelstenarna i svensk lyrik, en
härlig, mörkgnistrande rubin. Dess sista
strof, som dock i fråga om poetisk skönhet
icke når de föregåendes höjd, låter som en
krigsförklaring:
Vita svanor tamt i vassen
kryssa efter gunst och bröd.
Ut på djupen svarta svanor,
ut I barn av natt och glöd!
Det var också en krigsförklaring — men
icke mot 1880-talets samhälle och dess
sociala orättfärdighet utan blott mot dess
sedliga konventioner, mot vilka skalden
hävdar lidelsens rätt. Snoilsky befann sig
mitt uppe i personlig kris. Det skulle dröja
ännu en tid, innan han hade nått den
inre ro och samling, som krävdes för att i
diktens form uttrycka sin nya samhällssyn.
I den 1883 utgivna diktsamlingen är det
de sociala dikterna, som utgöra
tyngdpunkten: Den tjänande brodern, I
porslinsfabriken, Afrodite och sliparen, och en rad
andra. Av de sex svenska bilder, som ingå
i samlingen, är det egentligen blott två, som
i någon mån bära dess signatur. Den ena
är På Värnamo marknad, vars
huvudpersoner som bekant icke äro kungar,
högadliga fältherrar eller lärdomsbjässar av
ofrälse ursprung utan bonddrängen Per
203
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
