Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - En förbisedd svensk parismålare. Gustav Albert Andersson. Av Gunnar Löwegren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En förbisedd svensk paris målare
Dordrecht.
vände han till Sverige, återhämtade sig
under ett år för att 1890 styra kosan direkt
till Paris och där möta Norrman.
De första parisåren blevo hundår,
hungerår —- samtidigt som underbara arbetsår i
en inspirerande miljö. Han blev
omedelbart betagen av det franska landskapet och
de franska umgängesvanorna. Han förblev
svensk, men kände sig samtidigt som
fransman till liv och själ. —
Det var under den värsta misärens tid
som Christian Eriksson hämtade upp
honom ur det fuktiga källarhålet. Albert fick
bada, blev uppklädd, fick vällagad och
tillräcklig föda och återfick sin fulla
arbetskraft, vilken så länge hälsan stod bi var
outtömlig. Han gjorde inga hastverk,
studerade omsorgsfullt, ambitiöst, i extas och
vördnad. Vart verk skulle vara ett avslutat
helt. Det tog tid, och likväl hann han i regel
fullborda tjugo tavlor per år, flera av
betydande mått.
Från den dag, Thiebault-Sissons
artikel väckt sensation kring hans namn, var
hans ställning tryggad. Han hade slagit
igenom som konstnär och konnässörer och
spekulatörer stodo i kö.
Han blev i augusti 1896 lyckligt gift med
en fransyska, fick ett vackert hem —■
»Tous-Vents» — med trädgård i Gouvieux i
närheten av Chantilly. Därifrån hade han icke
långt till sin älskade strandbädd utmed Oise,
den i mjuk grönska, under silverskira
morgonslöjor långsamt framflytande floden,
fylld av färgrika pråmar, kransad av
skogsåsar, hemtrevliga gamla gårdar och parker.
Oise och Loing, även Seine vid les
Ande-lys med dess minnesrika ruiner och
storslagna panorama blevo hans
älsklingsplatser. Sommartid gick han gärna till den
253
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
