Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjätte häftet - Barbaren i Paris. Av Stellan Ahlström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stellan Ahlström
Med oro följde Strindberg sina bidrags
öden. Han fick utstå förödmjukelser på
tidningarnas redaktioner; han berättar att
»Journal fick en artikel om hur jag
belägrade Versailles slott och svarade straxt,
men är så full så full att han inte kunde
lofva när». Uppsatsen, »Förvirrade
sinnesintryck», refuserades av tidningen och
intogs senare — tack vare Jacques St Cère
— i Le Figaro. Strindberg klagade för sina
vänner över de svåra förhållandena i fransk
press. Det retade honom att se Mme
Sé-verinne fritt få utbreda sig i spalterna
under det att han själv fick tigga om att bli
införd. Detta var ingalunda ägnat att
avkyla hans kvinnohat. Dessutom blev han
underbetald. Knut Hamsun har meddelat
att Strindberg bara fick 40 francs för en
artikel i Figaro och därav skulle
översättaren ha 20! Men trots allt var han
utomordentligt stolt över att medarbeta i
Parispressen.
Den i november 1894 skrev Strindberg:
»Tidningarna äro täppta.» Han satte nu
hela sitt hopp till »Fadren» som Lugné-Poë
skulle uppföra i december.
I tjugosjunde delen av Strindbergs
Samlade Skrifter står en essay, »Barbaren i
Paris», som ursprungligen var införd i Gil
Blas 1895. John Landquist anger i
kommentaren ej närmare datum.
Strindberg berättar: »Det var nu
verkligen femte gången jag var stadd på
pilgrimsfärd till Västerlandets Mekka, som
varje rättrogen bör besöka innan han går
till paradiset. Dagen förut hade ett lärt
samfund vid rue Serpente låtit uppföra en
teaterpjäs av mig genom herr Lugné-Poë,
och en professor hade inlett soarén med ett
björnförevisaretal i ungefär följande stil:
’Mina damer och herrar! Det är inte mycket
bevänt med det som ni om en stund skola
få skåda, det är till och med ingenting alls:
en isbjörn, en valross, jag vet inte hur man
skall kalla det, en barbar med ett ord’.»
Strindberg företar sig att vederlägga
professorns tal. Svensken är inte en barbar.
»Från och med år 1280 inskrevo sig svenska
studenter i massa vid Paris’ universitet.»
Uppsalakollegiet låg för övrigt vid rue
Serpente. »Och fyra svenskar blevo till och
med rektorer för Parisuniversitetet.»
Han talar om de sekelgamla
fransksvenska relationerna och om traktater
såsom den av 1542 genom vilken svenskarna
erhöll »rätt att färdas i hela Frankrike utan
att gälda större pålagor än de infödda och
att bosätta sig där med fritt förfogande över
sina ägodelar». Louvre får Strindberg att
tänka på hur Axel Oxenstierna i högtidlig
ambassad blev mottagen av Kardinal
Richelieu. Och var inte Sverige genom sitt
sändebud, »de Staël, make till den ryktbara
vittra damen, den första europeiska ståt
som erkände den franska republiken (1795)».
Åsynen av Franska institutets kupol
väcker minnen från »det stora sekel då den
svenska vetenskapen vann segrar, mer
pålitliga än fordom dess krigshärars». Och
han fortsätter: »Behöver jag gå till trakten
av Jardin des Plantes för att där finna
Linnés namn odödliggjort genom en gata,
som är granne till Buff öns och Cuviers? Är
det av nöden att fara till Montmartre för
att där upptäcka den gata, som bär
Berzelius’ namn? Jag har nyss bläddrat i hans
kemi i Sorbonnelaboratoriet och har stavat
mig till hans namn, liksom tre andra
landsmäns på fasaden till
Sainte-Genevièvebiblio-teket. — Och under denna samma kupol
eller helt nära hade jag en gång äran att in
absentia få två uppsatser lästa inför de
gamle vise i grön frack.» Med stolthet
tänker Strindberg på att markis Hervey de
Saint-Denys ungefär femton år tidigare i
Académie des Inscriptions et Beiles Lettres
föredragit två smärre historiska
avhandlingar, som skördade den lärda försam-
258
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
