Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Heraldisk textilkonst i Sverige under tidig gotisk period. Av Elisabeth Thorman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H er aldi sk textilkonst i Sverige under tidig gotisk fteriod
Bazor (sadeltäcken) woro aff bliald
med dyre gerning marghinfald.»
Har man ej rätt att tänka sig detta
senare uttryck som syftande på broderi?
Och ges här också möjligen en antydan
om att ntt flertal tekniker kommit till
användning?
Och slutligen har friherre Harald
Fleetwood påpekat, att på ett av hertig Bengt
Birgerssons sigill (slutet av 1200-talet)
ett tydligt mönster tecknar sig på en s. k.
förbygel; utan tvivel kunna vi även här
tänka oss en textil utsmyckning.
Bland sidenvävnader ha högre än alla
andra värdesatts de orientaliska.
I överraskande mångfald förekommo
brokader: paile (pell), baldakin, sammet äro
alla guldinvävda; dessutom ett flertal
andra, i våra diktverk ej nämnda: camocas,
gulrentstrik, flöjel, sigleton, papaver o. s. v.
På glimmande guld har man den tiden
knappast kunnat se sig mätt.
Ofattbart lyckliga omständigheter stå
oss, svenskar, till buds då det gäller ett
närmare studium av den tidigare gotikens
sidenvävnad; ty förutom den här ovan
nämnda blianten (?) samt cendalen (?) i
Bjälbobrunet finnas brokader från Lucca
och ett mycket tidigt 1300-tal till vår
sena tid bevarade, detta tack vare deras
egenskaper av sakralverk. Uppsala
domkyrka äger av dessa och, i några fall som
välbevarade skrudar, flertalet; andra ägare
äro Statens Historiska Museum, Nordiska
museet samt icke mindre än något tiotal
mindre kyrkor ute i vårt land. Båda de
här avbildade stofferna kunna ha tagits i
bruk för riddarnas »fortäkky», under de
många festligheterna fram till året 1313.
Vi, nu levande, veta ej om dessa stoffer
äro paile eller baldakin, eller någon annan
av de många brokaderna; detta är
oväsentligt. Det väsentliga är att den tidiga
goti-20—Ord och Bild, 56 :c årg.
Detalj av brokaden i en mässhake
frän i joo-1 al et.
Uppsala domkyrka.
kens oförlikneliga sidenvävnader kunna
bredas ut inför oss, att vi kunna få dem,
liksom livslevande, inför våra ögon.
Och i de rester, som förunnats oss, få vi
goda tillfällen att bevittna hur något
helt nytt och egenartat under tidigt
1300-tal har gjort sig märkbart inom
Luccaut-övningen: hur det fjärran Kina på ett icke
utransakat sätt får tillfälle att inspirera
och låta en högtidligt symmetrisk
ornamentik vika för osymmetriska
kompositioner av graciös hållning, av spelande
liv och med fantastiskt tecknade djur i
ett ohämmat, övermåttan rörligt
framträdande.
Några ord till allra sist om den
brodér-konst, som under gotiken övades med så
stort mästerskap.
Det förefaller som hade i västerlandet
vävnaden ensam härskat under de första
305
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
