Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Stil och personlighet. Ett grafologiskt porträtt av Oskar Kokoschka. Av J. P. Hodin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stil och personlighet
från det överväldigande kaos i världen sådan
hon upplever den.» C. G. Jung utlade
begreppet abstraktion och empati på följande
sätt:
Abstraktionen framträder som en funktion i
motsättning mot primitiv »participation mystique»
(Lévy-Brühl). Den är ett avståndstagande från objektet i
avsikt att bryta den inre bundenheten vid detsamma.
Empati som princip för konstnärligt skapande är
baserad på subjektets magiska betydelse, som tar
objektet i besittning genom en mystisk
identifieringsprocess.
Empati är expressionismens metod.
Expressionistisk och abstrakt konst äro de
två huvudströmningar vari den moderna
formgivande viljan manifesterar sig. Eftersom
konsten är ett språk, kunna vi antaga att
dess yttringar tillhöra två människotyper.
Man brukade alltid dela upp personligheter i
romantiska och klassiska, eller dynamiska
och harmoniska temperament. Kretschmer
gjorde andra distinktioner, Nietzsche talade
om dionysiska och faustiska, Jung om
intro-verta och extraverta typer.
Bakom den expressionistiska konsten stå
män som hålla det för en synd mot anden att
producera något med kallt rationella medel.
Både Edvard Munch och Oskar Kokoschka ha
uttalat sig i samma riktning. På andra sidan
stå konstnärer som ofta arbeta rationellt,
ibland intuitivt, eller kombinera de två
metoderna (Picasso). »Expressionisten» är en
arketyp i Jungs mening, det vill säga han äger ett
kollektivt omedvetet, vars innehåll och
funktioner äro av arkaisk natur. »Det är icke fråga
om en efterbildning av det arkaiska utan om
egenskaper av reliktets art. Alla de
psykologiska drag, som i sitt väsen motsvara en
primitiv mentalitet, äro av sådan natur.»
Konstnärens bildvärld är arkaisk då den har
oigenkännliga mytologiska paralleller.
Expressionisten har sina andliga rötter i den
mytbildande kraften, den verkligt skapande uråldriga
andliga kraft, ur vilken de symboler formats
som gåvo gestalt åt människans uppfattning
om livet och världen. Endast ur denna kraft
kunna vi vänta en förnyelse och ett
fördjupande av dagens konst.
Inom expressionismen ha vi inte så mycket
att göra med en skola som med
»personligheter». Förhållandet mellan personlighet och
stil är påtagligt, då det inom konsten är fråga
om de processer som ha sin upprinnelse i det
omedvetna. Förhållandet mellan stil och
tidsålder klarlades av Max Dvorak. Han såg
Oskar Kokoschka. Självporträtt.
konsthistorien som människoandens historia
(Kunstgeschichte als Geistesgeschichte) och
begärde med eftertryck att konstens historia
borde befrias ur naturvetenskapens
materialistiska syn.
Expressionismen är en stil som uppstår i
tider av stark andlig spänning. Alois Riegl
fann att ett av dess karakteristiska drag är en
djup religiös känsla. Michelangelos Pietà i
Palazzo Rondanini eller Nedtagandet från
korset i Florensdomen höra båda till denna
typ av expressionism, liksom också ei Grecos
eller barockens verk. Det är en dyster,
lidelsefull konst, van Goghs, Lovis Corinths, Edvard
Munchs, James Ensors, Oskar Kokoschkas,
Marc Chagalls konst, där den andliga
upplevelsen hävdar sig gentemot den matematiska
tankens tyranni, tron på kausalitet och
tekniskt framåtskridande, med ett ord mot
civilisationens mekanisering.
I samtal jag hade med Oskar Kokoschka
var det alltid en hel del som förblev dunkelt
i samband med frågor beträffande
skapelseprocessen. Jag kom en dag på tanken att be
grafologen och Jungdiscipeln H. J. Jacoby
analysera Kokoschkas handstil. Jag antydde
439
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
