Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första häftet - Musik från stenar och papyri. Av Ingemar Düring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Musik fr ån stenar och -p aftyr i
De värdefullaste av alla bevarade antika
musikfragment äro de två stora delfiska
hymnerna, påträffade vid de franska
utgrävningarna år 1892. Vi ha här återfått
omfattande partier av två stora festkantater,
paianer. Oldet paian är ett hyllningsrop till
Apollon och betecknar också företrädesvis
en hymn till Apollon.
Den ena hymnen är komponerad av
Limenios, en berömd athensk kitharist, och
uppfördes i Delphi vid en fest som kallades
Pythais. Det var en athensk tradition att
sända en särskild festbeskickning till Delphi
för att fira denna fest till Apollons ära.
Festen, som av skäl som jag här inte kan
gå närmare in på återupptogs år 138,
firades med särskild glans och högtidlighet 10
år senare. Det politiska läget hade medfört
ett stort uppsving för Athen, som vid denna
tid, i hägn av romerska vapen, blomstrade
upp på nytt.
En bevarad inskrift lär oss, att
athe-narna år 128 sände en synnerligen
förnämlig festbeskickning till orakelstaden. I den
stora processionen deltogo flera hundra
personer. Musikernas och skådespelarnas
yrkesförening i Athen, de dionysiska
techni-terna, deltogo på egen bekostnad med ett
präktigt följe, vari bl. a. ingick 1 didaskalos
tou megalou chorou, d. v. s. en dirigent med
en stor kör om 40 yrkessångare. Man hade
vidare med sig 2 aulosblåsare och 7
kitha-rister, och man uppförde vid detta
tillfälle Limenios’ paian. Sannolikt sjöngs
pai-anen på tempelplatsen i Delphi. Limenios
ledde själv uppförandet, och vi kunna
föreställa oss, att den frejdade staden var fylld av
förväntansfulla och feststämda människor.
Hymnen handlar om Apollon, hans
födelse och hans vandring till Delphi, hans
strid med vidundret Pytho, jordens dotter,
huru han skyddade staden vid gallernas
anfall 150 år före denna fest, och den stora
kantaten slutar med en bön om gudens
beskydd för Athen, Delphi och det mäktiga
romarriket.
Fragment av paian till Apollon,
funnen i Delphi.
Hela denna komposition är otvivelaktigt,
såsom forskningen har visat, inte skriven
i samtida musikstil utan i starkt
arkaise-rande stil. Så är ju ofta fallet med
kult-musik. Man kan dela upp paianen i skilda
satser, som äro musikaliskt mycket olika.
Än överväger den diatoniska, än den
kro-matiska stämföringen. Melodien får genom
de stora tvåtonstegen en egenartad
skönhet, och enastående i den bevarade antika
musiken äro de stora oktavstegen.
Den andra paianen uppfördes sannolikt
10 år tidigare, år 138, och sjöngs av en
gossekör. Innehållet är en variation på
samma tema som Limenios’ paian. Ur rent
musikalisk synpunkt innehåller denna paian
det vackraste stycke tonkonst som
bevarats åt oss från den grekiska antiken,
särskilt inledningspartiet:
Hören mig I muser, som bon på det skogiga
Helikon, skönarmade döttrar av Zeus, guden
som dånar ur jorden’
Kommen att hylla med sång eder broder,
Phoi-bos, guden med gyllene lockar.
På Parnassosbergets tvenne kammar, följd av
frejdade delphiskor, besöker han kastaliska
källans rena vatten, och från Delphis krön
hägnar han orakelkullen.
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
