Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Från Wallins barndom. Av Daniel Almqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Från Wallins barndom
Av Daniel Almqvist
JOHAN OLOF WALLINS
barndom och om hans föräldrar vet man
ej så mycket trots de senare årens
forskningsbidrag, och även Wallins samtida och
vänner kände i allmänhet föga därom —
redan Geijer talade 1840 i sitt minnestal
om Wallins »dunkla, obekanta barndom».
Någon ingående kännedom står nu
säkerligen icke att vinna, liknande den som man
i vissa drag fått om Wallins ungdomsår och
tidigare mannaålder genom Emil Liedgrens
utomordentliga undersökningar.
Man vet, att Wallins far, Johan Abraham
Wallin, var född 1756 i Leksand, dit hans
far, som var underofficer vid
Dalregementet, i yngre år inflyttat från Valls by —
därav namnet Wallin — i Ovansjö socken i
Gästrikland, där fäderna varit bönder (och
bergsmän) i flera led.
Johan Abraham Wallin var, då hans
äldste son Johan Olof föddes den 15 oktober
1779 i Stora Tuna socken, nyligen inflyttad
dit från Leksand, var fältväbel vid
Dalregementet, deltog sedermera i Gustav III:s
finska krig 1788—1790, då han tjänstgjorde
som bataljonsadjutant och fick
tapperhets-medalj, tog 1792 Stora Tuna
fältväbelsbo-ställe i besittning, blev omsider löjtnant
och fick slutligen kaptens avsked — det
sista enligt vittnesgill uppgift helt på grund
av den äldste sonens stora förtjänster.
Modern, Beata Charlotta Harkman, blott ett
år yngre än sin make, var dotter av en
bruksinspektör i Stora Tuna, vars far var
kyrkoherde i Malung; före denne skymta
andra präster och lärda män. På moderns
möderne funnos flera officerare, även
adelsmän.
Det barnrika hemmet var trots hustruns
relativt förnämliga släktförbindelser
präglat av fattigdom. Wallins jämnårige
barndomsvän och kamrat i trivialskolan, i
gymnasiet och vid universitetet Carl Johan Dahl,
sedermera kyrkoherde i Täby och slutligen
prost i Norrbärke, talar i ett senare
publicerat brev från 1840 till Anders Fryxell om
Wallins »medellösa föräldrar», som
»uppoffrade av det lilla de ägde allt vad de kunde
för att införa honom på undervisningens
väg». Dahl nämner också, att Wallin,
liksom Dahl själv, vid tretton à fjorton års
ålder började konditionera »för att själva
i våra knappa omständigheter förtjäna vårt
bröd». Själv uppger Wallin en gång i ett
bevarat utkast från 1832 — visserligen
skrivet i ett mycket svårt depressionsskede
— att han i sina unga år förde »en ständig
kamp mot fattigdomen», och han har samma
uppgift som Dahl om tvånget redan från
trettonårsåldern att undervisa andra för
att skaffa sig levebröd.
Hemmets fattigdom bestyrkes tillika
klart därav, att Johan Olof, som ju dock
var äldste sonen, redan i trivialskolan i
Falun, sålunda från sju till femton års ålder,
som flera andra av vår odlings stormän i
barndomen gjort, måste anlita andras hjälp
genom att gå på kostdagar i förmögna
borgarehus och därav att han efter avslutad
skolgång ej på ett år hade råd att medfölja
sina kamrater till gymnasiet i Västerås utan
nästan helt måste ägna sig åt den
undervisning av andra barn som han ett par år
förut begynt. Knappheten röjes också därav
att modern, trots sina nio barn och trots
sina släktingar bland ortens
ståndspersoner, nödgades bidraga till hemmets
försörjning genom att utbilda sig till och tjänst-
57
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
