Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Sutton Hoo och Sverige. Av Rupert Bruce-Mitford
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sutton H o o och Sverige
rerat fore nedgravningen och var troligen
tillverkat omkring 600—630 e. Kr. Dess
flätmönster liknar nära det på föremål från
gravarna XII och I i Vendel, men formen
är helt den traditionella frankiska och så
vitt jag vet utan motstycke i Sverige. Det
faktum att det inte kan vara svenskt jämte
det lilla djuret i engelsk stil tvärs över dess
nedersta del berättigar oss att säga att
det säkert var gjort i England. Sålunda
ha vi i Sutton Hoo inte bara föremål
besläktade med de svenska som äro av
mycket tidigt datum — högst sannolikt mycket
tidigare än något liknande som ännu blivit
funnet i Sverige — utan också svenska
drag hos åtminstone ett föremål som med
säkerhet var tillverkat i England. Det
kan tydligtvis inte vara fråga om tillfälliga
importer. Vi ha att göra med ett
genomsyrande ferment, måhända svenskt, som var
verksamt i Östangeln under en period av
betydande längd.
Så snart fyndets detaljer blevo kända,
observerades denna förbindelselänk både i
England och Sverige. T. D. Kendrick, en
av Englands ledande auktoriteter,
hänvisade upprepade gånger till »svenskt
inflytande» i Sutton Hoo. Hjälm och sköld
voro då inte restaurerade, men han
framdrog, såsom återspeglande svenskt
inflytande, sköldbucklan, de långnosade
djurmaskerna (vilka vi nu konstaterat ha
tillhört skölden och hjälmen) och svärdets
guldknapp inkrusterad med granater. Han
påpekade också att flätningen på det stora
guldspännet hade starka svenska analogier.
I sin bok »Sveriges rikes uppkomst», 1941,
och i en andra bok »Sveriges första
storhetstid», 1942, säger sig Birger Nerman
ha funnit klara bevis på svenskt inflytande
i själva gravskicket, i förekomsten av
utrustning och vapen, och han beskrev den
granatinlagda svärdsknappen såsom »med
all säkerhet ett svenskt arbete». Hans
åsikt var att det måste vara »en nordisk
hövdings eller konungs grav», och mycket
sannolikt Ivar Vidfamnes, en svensk konung
på 600-talet, som i sagorna säges ha
härskat över en femtedel av England. I sin
preliminära beskrivning av skölden 1946
gick Herbert Maryon så långt som att
hävda att »praktiskt taget hela fyndet var
infört från Uppland i Sverige».
Vi kunna först som sist säga att en
import i stort från Sverige, såsom Maryon
antager, är något helt otänkbart. En del
av föremålen i graven ha ännu inte
genomgått fullständig laboratoriebehandling eller
blivit slutgiltigt undersökta, men hittills
förefaller det som om endast tre av dem
verkligen kunna ha blivit gjorda i Sverige.
Dessa äro hjälmen, skölden och svärdet.
Vad Ivar Vidfamne beträffar ha vi
anledning att vara professor Nerman tacksamma
för att han påmint om uttalandena i sagorna.
De kunna säkert visa sig vara ekot av
bortglömda historiska händelser, till vilka
Sutton Hoo nu ger den första konkreta
ledtråden. Men dessa ställen i sagorna kunna
inte tagas bokstavligt. Händelser som ledde
103
T. v. svärdsknapp från Sutton Hoo, t. h. från Högedsten, Bohuslän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
