Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Konstens gestaltproblem. Av Ola Zweygbergk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konstens g e s fältproblem
illustration till hela den moderna
konstpsykologin. Man kan om de flesta estetiker
och konstpsykologer av någon betydelse i
våra dagar —• givetvis med undantag av de
radikala formalisterna —■ säga, att de
väsentligen stå på den emotionaüstiska
konstlärans grundval. De uppmärksamma
tankens roll i konsten, likaväl som den
sinnliga formens, och de ha i många fall under
sin utveckling som konstteoretiska
författare visat en benägenhet att tillmäta dessa
faktorer en allt större betydelse, men de se
likafullt i konstverket en bildning av
emotionellt ursprung, »une fleur de 1’émotion».
Detta gäller »subjektivistiskt» inställda
estetiker såsom Th. Lipps och Johannes
Volkelt likaväl som den s. k. allmänna
konstvetenskapens mera objektivt
orienterade förkämpar som Max Dessoir och
Emil Utitz. Det gäller uttrycksestetikens
representanter med Benedetto Croce och
Yrjö Hirn i spetsen lika mycket som den
vitalistiska estetikens företrädare, en
Wilhelm Dilthey eller en Guyau. Det gäller
även psykoanalytikerna från Freud själv
till Charles Baudoin, fenomenologer som
Rudolf Odebrecht och Moritz Geiger och
»mystiker» som Henri Brémond och Hans
Ruin. Onekligen spelar känslan också en
avgörande roll vid »förtätningen» av de
symboler som John Landquist ställt i
förgrunden för sin rationalistiskt färgade
konstförklaring eller vid uppkomsten av den
estetiska intuition, vari Hans Larsson såg
konstens uppgift. Och på den
emotiona-liska estetikens grund ha slutligen
konsthistorikerna Gregor Paulsson, Ragnar
Josephson och Henrik Cornell utvecklat sina
teorier om den konstnärliga gestaltningens
förlopp och resultat. För alla dessa
konstteoretiker är känslan en väsentlig faktor i
allt estetiskt liv.
Det är nu av största intresse att erfara,
att en fördjupad och kritisk emotionalistisk
estetik av sig själv för fram
gestaltproblemet i uppmärksamhetens blickpunkt. Från
olika utgångslägen och längs skilda linjer
kommer den estetiska forskningen fram till
den insikt, som Henri Delacroix helt allmänt
och lakoniskt formulerat i orden »L’artiste
éprouve les sentiments dans et vers leur
forme esthétique», eller omvänt, med Emil
Utitz’ ord: »Die Form der Kunst, ihre
Gestaltung drängt unmittelbar auf eine
Ge-fühlserfassung.»
Det räcker emellertid inte med att i en
generell sats postulera en sådan förmälning
mellan »känsla» och »form»; det gäller att
blottlägga det inre struktursammanhanget
i den estetiska gestaltupplevelsen och
påvisa arten av dess behovsförankring. Denna
uppgift är desto mera angelägen, som man
av ålder i känslorna velat se något
formlöst och formupplösande, varför påståendet
att de i konsten och det estetiska livet
framträda som konstitutiva kvaliteter i en
gestaltupplevelse måste verka förbryllande
och i starkt behov av argumentering. Denna
argumentering kan endast levereras i
samband med en noggrann analys av den
estetiska gestalten, en analys som utöver vad
den här tidigare nämnda s. k. deskriptiva
formanalysen skänkt oss ifråga om
insikter i de konstnärliga
varseblivningsgestal-ternas byggnad klarlägger även
gestaltningen av de emotionella, intellektuella och
imaginativa kvaliteter som sammanfattas
av den estetiska gestaltens begrepp.
En närmare redogörelse för de resultat,
vilka den moderna konstpsykologiska
forskningen vunnit i denna riktning, faller
utanför ramen för vår framställning. Men vi
kunna inte avstå från att med några ord
beröra de högst intressanta synpunkter som
några framträdande nordiska estetiker
anlagt på det konstnärliga
gestaltningsproblemet. Det är framförallt fråga om den
lära om konstens ursprung som utformats
av Yrjö Hirn och de analyser som Ragnar
Josephson och Gregor Paulsson givit av
konstverkets födelse och byggnad.
För att förstå den mäktiga impuls till
9—Ord och Bild, 57 :e årg.
129
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
