Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Bengt Kristenson. Av Patrik Reuterswärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Patrik Reuterswärd
David och Saul.
Att Bengt Kristensons konst utlämnar
mycket åt åskådarens känslor och
erfarenheter har här på många sätt framhållits.
Motivens gåtor finnas sällan besvarade i
bilden utan äro i hög grad beroende på
tankarna och sinnesstämningen hos den som
betraktar bilden. För övrigt, hur ofta har
inte Kristenson låtit musik strömma genom
rummen — även det en detalj som manar
till subjektivt inträngande i bilden! Och i
nästan alla teckningar figurerar en liten
fundersam herre, som just genom sin
obestämda tankfullhet blir tankeväckande!
Som ett genomgående tema har denna figur
överlevt de olika faserna i Kristensons
produktion: han var med från början,
musicerande eller diskuterande, eller arbetande
framför sitt staffli, och det är han som 1947
stiger iland efter skeppsbrottet. Det är den
åldrade, genom prövningen goda
människan som konstnären här har givit.
Alltid, även där ironin lyser igenom, är han
sedd med stor sympati. Med denna figur
såväl som med alla andra här anförda
motiviska medel att väcka åskådarens
inlevelse har Kristenson nått en publik långt
utanför konstnärs- och kännarekretsar. Det
kunde anses som en onödig kompromiss
med publiken, om inte användandet av
dessa medel också betyder en ökning av
teckningarnas rent allmänmänskliga
funktion.
Kristensons framgång är delvis betingad
av den särställning som han ofrivilligt
kommit att inta i dagens konstliv.
Recensenterna ha helt naturligt i första hand tagit
fasta på originaliteten och det fantasifulla
greppet, trots att denna sida inte varit det
grundläggande för hans skapande. När t. ex.
beröringspunkter med Josephson och Dardel
påpekats har man främst sett till fantasin,
humorn och satiren hos Kristenson. Hans
intresse för andra konstnärer har istället
varit av mera teknisk art. Sålunda är det
inte fantasin hos Josephson och inte det
anekdotiska och ironiska hos Dardel utan
snarare deras rent konstnärliga erfarenheter
som Kristenson tagit lärdom av.
Surrealismen, så som den t. ex. yttrat sig hos
Halmstadgruppen, är honom däremot till
stor del främmande. En konstnär må dock
särskilt framhållas i detta sammanhang,
emedan han inte bara påverkat Kristensons
känsliga pennföring utan även vissa av hans
H amnbild.
160
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
