Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Kring atombomben. Av Ernst Sedström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ernst Sedström
ning av sådana konstgjorda, radioaktiva
ämnen följa dessa ämnens vandringar i
kroppen och på så sätt få en klarare bild
av ämnesomsättningen än tidigare varit
möjligt.
Det är följaktligen inte så lätt, som det
i förstone kan synas, att ge ett svar på
frågan, huruvida atombomben borde ha
uppfunnits eller inte.
Det är väl ingen, som tror, att han här
ska finna en beskrivning över hur man
tillverkar en atombomb. Principerna härför
är nog klara för forskarna. Men härifrån
och till konsten att framställa en i varje
detalj fungerande atombomb är steget
långt. Det finns nog de, som vet, hur man
ska gå tillväga, men de för inte sitt vetande
till torgs. Ändå är det givetvis bara en
tidsfråga, tills atombomben kan framställas
av varje land, som har tillgång till den
nödvändiga uranmalmen. Den tanke, som tycks
ha föresvävat en och annan optimist,
nämligen att stoppa atombombtillverkningen
genom att förbjuda all forskning på
området, är uppenbarligen en ren utopi. Min
avsikt här är givetvis endast att ge, om jag
så får säga, den populärvetenskapliga
bakgrunden till atombomben och därtill knyta
några reflexioner av human och social
karaktär.
»Verkligheten består av atomer och
tomrum», sade redan den gamle Demokrit 400
år f. Kr. Det ska villigt medges, att hans
atombegrepp inte har mer än namnet
gemensamt med nutidens. Men än i dag kan
det förvisso sägas, att »verkligheten består
av atomer och tomrum». Om vi kunde
betrakta t. ex. den slätpolerade ytan av ett
föremål med allt större och större
förstoring, skulle vi finna, att ytan i själva
verket visst inte är så slät, som den ser ut för
ögat. Materien skulle till sist lösas upp i
småpartiklar, som vi kallar atomer, skilda
åt genom tomrum. Materien är, som man
säger, atomistisk. Så starka mikroskop, att
vi med dem kan se atomerna, finns det vis-
serligen inte. Men det hindrar inte, att vi
genom de senaste årtiondenas forskningar
har fått visshet om atomernas existens och
en ingående kännedom om deras byggnad.
Vi vet således, att en atom är ett solsystem
i miniatyr. Den består av en kärna jämte
kring denna kärna kretsande elektroner,
till antalet olika för olika ämnen. Kärnan
är utomordentligt liten — diametern
10-cm —• men innehåller det oaktat atomens
hela massa eller materiemängd. Atomens
diameter åter — representerad av de yt-.
tersta elektronbanorna — är av
storleksordningen io~8 cm. Antalet elektroner är
karakteristiskt för varje ämne: för väte I,
helium 2, litium 3 o. s. v. till och med uran
92. På allra sista tiden har man upptäckt
s. k. transuraner, d. v. s. grundämnen med
ännu fler elektroner än uran: neptunium
93, plutonium 94, americum 95 och curium
96. Samtidigt med elektrontalet stiger i
regel också atomens vikt: för väte I, helium
4, litium 7, uran 238 o. s. v., allt i en skala,
där syreatomens vikt godtyckligt sättes
till 16. Elektronskalen är säte för de
kemiska reaktionerna. Detta slag av
reaktioner sträcker alltså sina verkningar till
elektronhöljet, icke längre, icke till kärnan.
Vid de reaktioner, som ha med
atombomben att göra, är det däremot fråga om
kärnreaktioner. Egentligen är upptäckten av
kärnreaktioner vid det här laget ganska
gammal. Den daterar sig från den
iakttagelse, Becquerel gjorde 1896, då han fann,
att det från uranhaltiga mineral utgår en
strålning, som påverkar den fotografiska
plåten. Därmed var de radioaktiva
fenomenen upptäckta, som innebär vissa tunga
atomers spontana sönderfall. Ledande
fysiker på detta område har varit lörd
Rutherford samt Pierre och Marie Curie.
Radioaktiviteten innebär, att atomerna spränges
sönder, utan att vi på minsta sätt kan göra
någonting däråt. Vi kan icke med några till
buds stående medel, exempelvis
tryck-eller temperaturändringar, påskynda eller
182
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
