Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte häftet - »Vad vår kamp gällt». Av Nils Gösta Sandblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Vad vår kamp gällt»
Björn Ahlgrensson. Skymnings gl öclen. 1903.
Göteborgs Konstmuseum.
denna art. Antagligen är det en direkt följd
av tidens allmänna reaktion mot
akademiskt tvång att den tvärtom rymmer en
rikedom av personliga ansatser, måhända
lika stor som den vårt fria konstliv av i dag
kan erbjuda. Också inför dessa fortsatta
ansatser är det intressant att studera hur
äldre och yngre växelvis har initiativet.
Av de äldre utvecklar Carl Larsson från
tidiga utgångspunkter under nittiotalets
förra hälft självständigt sin linjestil för att
med virtuositet spela ut den i sitt
förnämsta verk, kartongerna till
National-museifreskerna, nu i Malmö musei
trapphall. Före 1895 tar Kreuger upp van Goghs
streckteknik och rytm, dock till en början
utan att gå över till en dekorativ
helhetssyn i samma grad som Karl Nordström.
Men före och vid nittiotalets fnitt är också
yngre konstnärer mogna att framträda,
och också de på var sitt sätt. Förvånande
tidigt förbereder prins Eugen sitt genom-
brott. »Där skogen glesnar» med den djupa
färgglöden bakom träden är daterad 1892,
och sommaren 1893 är »Det gamla slottet»
utförd. Den senare kom väl inte till utan
att konstnären hade kontakt med Richard
Bergh och Karl Nordström, som samtidigt
arbetade med »Vision» och »Varbergs fäste».
Men den hade också sin personliga
bakgrund. »En tid riktigt sprängde det inom
mig av översvallande känslor. Jag kan just
inte påstå att de bara voro harmoniska . . .
med ens stod det klart för mig att jag skall
måla en tavla som skall vara en enda stor
disharmoni, så att det skall skära i varenda
människa som ser den», heter det i det ofta
citerade brev som prinsen skrev våren
1893 när Nationalmuseum vägrat mottaga
Ernst Josephsons »Strömkarlen». Det röda
tegeltaket mot den blå himmeln, vattnets
gröna stråk, färgerna i den solgassiga
förgrunden klingar väl inte på samma
våldsamma sätt för ett nutida öga som de måste
197
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
