- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtiosjunde årgången. 1948 /
340

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Konst i Örebro. Av Arne Lundström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Arne Lindström

Harald Erik s ön. Kvarnfallet,
Torshälla.

skola där inte bara amatörer lärt sig
hantera verktygen utan också allvarligt
syftande konstnärer fått en del av sin
skolning. Jag behöver endast nämna Sven
Sahlsten, Olle Larsson, Karl Kihlgren,
Harry Thomander, Gösta Thålin och Holger
Almqvist. En annan målare som genom sin
kritiska verksamhet bidragit till att
popularisera konsten i Örebro är Gustaf
Andresen vars intima måleri väl inte tilltalar en
mera modern smak men som inom det
lilla formatet ändock varit sig själv och
sina intentioner trogen. Ett mycket
betydande tillskott fick konstvärlden i
Örebro då Frans Timén slog sig ned där för
något tiotal år sedan och började måla
Bergslagens gruvor och berg i sin strama,
monumentala stil. En särling som
tecknaren Alf Holm har också haft en del
förbindelser med hemstaden kvar under årens
lopp och i varje fall placerat en del av sin
egenartade produktion där.

Om alltså Örebro visat sig vara en
fruktbar jordmån för konstnärligt skapande
genom att fostra en hel koloni av goda och
betydande målare, så innebär det givetvis
också att konstintresset växt sig så starkt

att det räckt till att ge arbete och levebröd
åt konstnärerna. Hur detta konstintresse
växt fram på mera bred grundval känner
jag inte till men det ligger nära till hands
att anta att Albin Rapps levande känsla
för konst och hans generösa mecenatskap
inneburit en styrka för inte bara
örebromålarna utan också för konsten i länet och
landskapet överhuvud taget. Albin Rapp
har som intresserad medlem av
orkesterföreningen lämnat ett mindre vanligt stöd
åt musiklivet i sin stad men hans insatser
som konstsamlare har helt andra och mera
enastående proportioner. Han är
konstföreningens ordförande och den främste
konstsamlaren i staden och länet och just
nu håller han på att inreda sitt nya hem så
att det kan ta emot och bli en värdig ram
kring de konstskatter som han under årens
lopp har förvärvat, icke efter något system,
inte på spaning efter spekulationsobjekt
från gångna tider, utan i en levande
kontakt med tidens konst.

Ett sådant konstintresse är inte en
tillfällighet utan har sin grund i
personligheten. Albin Rapp har av intet skapat ett
stort industriföretag och även om han själv
lite lättsinnigt kallar sig »ångskräddare»
kan det inte dölja det faktum att hans
konfektionsfabriker är underverk av
perfekt organisation och att
försäljningssystemet är lika hundraprocentigt effektivt. Ett
sådant livsverk byggs inte upp utan
inspiration och fantasi, utan personliga ideer och
intensiv, med konstdriften besläktad
ska-parvilja. För en natuiell som Albin Rapps
är det inte nog med de materiella värdena,
de fordrar en komplettering på det andliga
området och om begåvningens bredd och
rikedom vittnar då inte bara att
affärsmannen-företagsgrundaren på lediga stunder
blir en utmärkt amatörmusiker — altviolin
i Örebro orkesterförening sedan trettio år
tillbaka — utan också en god
amatörmålare som trots bristfällig skolning
avslöjar en lyriskt-dramatisk naturuppfatt-

340

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:11:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1948/0380.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free