Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Andra häftet
- Alfabetets uppkomst. Av Oscar Löfgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alfabetets uppkomst
havets ostkust ned mot Röda havet och
utmed dess östra strand, har skänkt
mänskligheten de tre världsreligionerna judendom,
kristendom och islam. Sinai, Jerusalem
och Mecka beteckna en varken förr eller
senare nådd höjdpunkt i religionens
historia. Mot denna bakgrund gör det kanske
närmast intryck av en antiklimax, om
man påpekar att dessa trakter och deras
semitiska invånare också lyckats skapa ett
skriftsystem som, ehuru långt ifrån
fullkomligt, skulle bli framtidens skrift och en
nästan hela mänsklighetens gemensamma
egendom.
Det finns så mycket större anledning att
ägna uppmärksamhet åt frågan om
alfabetets ursprung, som de senaste årtiondenas
utgrävningar i Främre Orienten,
framförallt fransmännens grävningar i Syrien,
bragt i dagen fakta, som ge en klarare bild
av den kulturmiljö ur vilken den märkliga
uppfinningen vuxit fram. De möjliggöra
också en närmare fixering av tidpunkten
för densamma, än som tidigare varit
möjlig.
*
Hur lång tid som förflutit från den
tidpunkt då människan lärt sig tala och till
dess hon först försökte uttrycka talet i
skrift, är omöjligt att ens tillnärmelsevis
gissa. Säkerligen kan tidrymden räknas i
årtusenden snarare än i århundraden.
Under fjärde årtusendet f. Kr. har man
tydligen nalkats och bemästrat lösningen av
problemet. Ett berömt exempel på
övergången från bildframställningens,
pikto-grafiens, stadium till det skrivna ordets är
den s. k. Narmer-paletten, en sminkpalett
från Egyptens forntid. Bredvid bilder av
farao i strid med sina fiender ser man ett
fält som tolkats såsom verklig skrift, fastän
detta är något osäkert. I alla händelser
finna vi, då historiens första ljus faller över
Främre Orienten inemot 3000 f. Kr., två
fullt utvecklade skriftsystem: de egyptiska
Kilskriftstavla med lagtext.
Ur det hittitiska riks arkiv et
(ca 1400 f. Kr.).
Ur Hrozny: älteste Geschichte V orderasiens.
hieroglyferna och den mesopotamiska
kilskriften. Båda äro till sin princip
bildskrifter, men under det att hieroglyferna i stor
utsträckning bevarat bilden fullt
igenkännlig, har kilskriften tidigt starkt stiliserats.
Bilderna ha upplösts i smärre
beståndsdelar, som på grund av skrivmaterialet,
mjuk lera, fått formen av kilar. Därav
namnet kilskrift.
Hieroglyferna ha aldrig fått nämnvärd
användning utanför Egypten. Orsaken är
väl främst att systemet saknar tecken för
vokaler. Egypterna ha tidigt utbildat ett
konsonantalfabet med 24 tecken, men de
ha aldrig förstått att konsekvent utnyttja
detta, utan hängde segt fast vid
bildskriftens princip och använde
konsonanttecknen endast såsom förtydligande
komplement.
Kilskriften, som uppfunnits av sumererna
eller i varje fall först belagts hos detta egen-
77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 14:12:05 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1949/0095.html
