- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtioåttonde årgången. 1949 /
80

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Alfabetets uppkomst. Av Oscar Löfgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Oscar Löfgren

mera misströsta om texternas tolkning,
däremot tyckas de klassiska arkeologerna
ännu ha en viss veneration för
Sinaihypotesen. Dock förefaller det ganska otroligt
att en så kvalificerad uppfinning som
alfabetet skulle ha gjorts i denna okultiverade
miljö. Det är ju enkla gruvarbetare som
åstadkommit dessa rätt barbariska graffiti,
där tecknen ofta äro svåra att skilja från
sprickor i stenen.

Under tiden mellan världskrigen ha de
fortsatta utgrävningarna i Syrien gett oss
viktiga nya hållpunkter för bedömandet av

feniciernas roll i alfabetets historia.

*



Av de blomstrande hamnstäder som
under feniciernas handelshegemoni kantade
östra Medelhavskusten äro Sidon och dess
dotterstad Tyrus mest bekanta, inte minst
från bibeln. Profeten Hesekiel nämner i
sin uppgörelse med den feniciska sjömakten
även deras nordliga grannar Arvad och
Gebal. Jag citerar ur början av 27 kapitlet:
»O Tyrus, du säger själv: jag är skönhetens
fullhet. Ja, dig som har ditt rike ute i
havet, dig gjorde dina byggningsmän
fullkomlig i skönhet .. . Sidons och Arvads
invånare voro roddare åt dig. ... Gebals
äldste och dess förfarnaste män tjänade
dig med att böta dina läckor.» Staden
Gebal heter nu på arabiska el-Djebeil.
Sedan hellenistisk tid är den känd under
det grekiska namnet Byblos, en
förvanskning av Gyblos. Staden har varit ett
centrum för handeln med Egypten, med
ceder-trä och papyrus som viktiga export- och
importartiklar. Grekernas namn på
papyrus, egypternas papper, var byblos ei. biblos,
som också betyder »bok». Därav vårt
»bibliotek» och »bibel».

I Byblos rasade år 1922 en underminerad
klippvägg i havet och blottade en gammal
kunglig gravplats. Gravarna voro efter
vanligheten plundrade, men i en fann den

franske utgrävaren Montet en ståtlig
sarkofag, som tillhört konung Ahiram. Det
märkligaste med fyndet var inte sarkofagen i och
för sig, utan den inskrift som inhuggits på
dess lock. Den är utförd i renodlat feniciskt
alfabet och lyder i översättning: »Denna
kista gjorde Itbaal, son av Ahiram, konung
över Gebal, åt sin fader Ahiram. Här satte
han honom för evigheten.» Av egyptiska
föremål från Ramses II:s tid, som påträffats
i gravschaktet, kan man sluta till att
Ahiram regerat på 1200-talet. Därmed hade
övre tidsgränsen för alfabetet i ett slag
flyttats fyra århundraden tillbaka.

Byblosinskriften visar alfabetet fullt
färdigt, i den form som det sedan bevarat
tämligen oförändrad genom ett halvt
årtusende eller mera. Det finns ingenting
ofullgånget eller trevande i formgivningen.
Detta tyder på att alfabetet då redan haft
en längre utveckling bakom sig. En
indirekt bekräftelse härpå gåvo de 1929
påbörjade utgrävningarna i nordligaste
Syrien, vid den lilla övergivna hamnplatsen
Minet el-Beidå och i den knappt en
kilometer inåt land belägna ruinkulle, som av
araberna kallas Ras Schamra. Platsen ligger
rakt östligt om Cyperns nordostspets.
Fransmännen ha här gjort ännu ett arkeologiskt
lyckokast och bragt i dagen den en gång
mäktiga staden Ugarit, som nämnes i
samtida källor men sedermera inte kunnat
identifieras. Staden upplevde sin högsta
blomstring omkring 1500 f. Kr. Den var
befolkad av semiter, men har stått under
starkt kulturellt och politiskt inflytande av
sina nordliga grannar, hittiter och hurriter.
I hamnstaden vittna talrika kupolgravar
av mykensk typ om ett starkt egeiskt
inflytande eller rentav en ansenlig mykensk
koloni. Efter att på 1400-talet ha härjats
av eld men åter blivit uppbyggd, ödelades
staden slutgiltigt av »sjöfolken», den
mäktiga folkvandring som omkr. 1200 f. Kr.
från väster bröt in över Främre Asien,
sopade bort hittiterväldet och först vid

80

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 10 18:48:40 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1949/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free