- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtioåttonde årgången. 1949 /
81

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Alfabetets uppkomst. Av Oscar Löfgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Alfabetets uppkomst

Egyptens nordgräns med knapp nöd kunde
hejdas av Ramses III:s krigsmakt.

Det märkligaste resultatet av Ras
Schamra-utgrävningarna är de talrika
ler-tavlor med kilskrift som påträffats,
framförallt i ruinerna av ett Baaltempel.
Templet har varit förbundet med ett bibliotek
och en skrivarskola. Här har man påträffat
avsevärda rester av feniciernas gamla
mytologiska och rituella texter, kring vilka redan
uppstått en omfångsrik litteratur. De
nyfunna texterna äro märkligt nog inte skrivna
med vanlig kilskrift, utan med ett dittills
okänt kilskriftsalfabet bestående av 28—29
enkla tecken. Tack vare tysken Hans
Bauer och fransmännen Virolleaud och
Dhorme kunde texterna snart nog
dechiffre-ras och skapligt tolkas. Språket är rent
semitiskt och nära besläktat med hebreiskan
och feniciskan.

Vi ha alltså här en nordlig lokal
motsvarighet till det vanliga feniciska alfabetet
med dess 22 tecken. Detta nordsyriska
alfabet måste ha skapats under förra hälften
av andra årtusendet f. Kr.
Konsonantskriftens idé har alltså varit känd på ett
mycket tidigt stadium, den tycks så att
säga ha »legat i luften» i dessa trakter. Vad
som måste ha starkt handikappat det
ugaritiska alfabetet i dess tävlan med den
sydligare konkurrenten är själva
kilskriftstekniken, som gjorde det mindre lämpligt
för annat skrivmaterial än lertavlan. Det
feniciska alfabetet lämpade sig däremot
förträffligt såväl för sten och metall som
för det inom den egyptiska kulturkretsen
dominerande skrivmaterialet, papyren.

Sedermera ha fransmännens fortsatta
utgrävningar i Byblos skänkt oss nytt
epokgörande material till alfabetets äldsta
historia. Grävningarnas ledare M. Dunand
har i ett 1945 utkommet arbete med titeln
»Byblia Grammata» givit en exposé över
de hittills vunna resultaten. Han meddelar

Bronstavla från Byblos med
pseudo-hieroglyfisk text.
Ur Dunand: Byblia Grammata.

där en rad nyupptäckta skriftliga
dokument från det gamla Gebal. Dessa äro av
två olika kategorier.

Den första och förmodligen äldsta består
av ett tiotal texter i en hieroglyfliknande
men avsevärt enklare skrift. Man brukar
kalla dem pseudo-hieroglyfiska. Flertalet av
dessa texter äro egendomligt nog inte
skrivna på sten, utan på tavlor eller små
spadliknande föremål (s. k. spatulae) av
brons. Antalet olika skrivtecken är 114,
något som utesluter ett alfabetiskt system
och i stället talar för en stavelseskrift. Det
har inte lyckats utgivaren att tyda dessa
texter. Däremot har den redan nämnde
franske orientalisten Édouard Dhorme helt
nyligen löst den pseudo-hieroglyfiska
skriftens gåta enligt meddelanden till Académie
des Inscriptions et Belles lettres av den 2
augusti och 27 september 1946. Den full-

6—Ord och Bild, 58:e årg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 10 18:48:40 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1949/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free