- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtioåttonde årgången. 1949 /
83

(1892-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Alfabetets uppkomst. Av Oscar Löfgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Alfabetets uppkomst

Kvadratskrift Schafatbaal ca 1600 Ahiram 1200-talet Mescha 850 Grekiskt alfabet fr. 7 årh.
K Alef > K < K * *A A Alfa
Bet lf 9 l B Beta
Gimel / A A 1 Arr Gamma
D Kaf k V V y K K Kappa
? Kof k ? — <p ♀ <P Koppa

E xemp ei på alf a b et et s äldsta utveckling.

verk om fenicierna med utnyttjande av

de olika städernas hemliga tempelarkiv.

*



Studerar man bokstävernas form i de
äldsta texterna, så är det påfallande, hur
föga det feniciska alfabetet förändrats
under det första årtusendet av sin tillvaro.
Detta har hos arkeologerna väckt tvivel
på de nytillkomna texternas höga ålder och
framkallat en livlig vetenskaplig
diskussion. Möjligen är förklaringen den, att det
nya skriftsystemet mera använts för
monumentalt bruk än för det dagliga livets
behov. Det skulle annars varit lockande att
uppställa den hypotesen, att den nya,
förenklade skriften lanserats inom merkantila
kretsar med tanke på de feniciska
affärshusens och faktoriernas behov och såsom
en konkurrent till den pseudo-hieroglyfiska
skriften, som måhända varit avsedd för
templens och prästernas mera exklusiva
bruk. Dessa teorier bestyrkas dock inte av
fynden; såväl Schafatbaal-inskriften som
bronstavlorna komma från tempelområdet.

Trots bokstavsformernas stabilitet kan
man i de äldsta texterna konstatera några
tydliga arkaismer. Alef har närmast formen
av ett K, medan vinkelhaken senare korsar
stapeln såsom i grekiskt och latinskt A.
Därmed blir härledningen av Alef (= oxe)
ur oxhuvudet, vilken tidigare ansetts som
evident och en av de få fasta punkterna i

teorien om alfabetets uppkomst, ganska
problematisk. Tecknet Bet (= hus) har i
de äldsta texterna en åt höger riktad
baslinje; likheten med ett hus är därmed
snarast svårare att upptäcka än med
utgångspunkt från den senare formen. Bokstaven
Gimel (= kamel?) har formen av grekiskt
Lambda eller A utan tvärstreck, medan
benen senare äro olika långa. Att enligt
vanlig uppfattning häri se en summarisk bild
av en kamel, vare sig det nu är puckeln
eller halsen som avses, är sannerligen inte
lätt utan hjälp av fantasien. Tecknet Kaf
(= hand) saknar i de äldre texterna det
skaft som det har på Meschastenen, och som
förutsättes i det grekiska alfabetet. Av
övriga tecken skall här endast nämnas
Kof (= apa?), som i Schafatbaal-inskriften
består av en svagt trekantig ögla med
ned-åtriktat skaft liksom i grekiskt Koppa,
medan skaftet senare fortsätter upp genom
den cirkelformiga öglan. Någon likhet med
en apa är omöjligt att konstatera.

Dessa exempel, som lätt kunde utökas,
visa hur osäkra de hittills vanliga teorierna
om alfabetets uppkomst äro. Detta gäller
främst dess härledning ur avbildningar av
konkreta föremål, som givit tecknen deras
namn, med andra ord dess ursprungliga
karaktär av bildskrift. Nu förefaller det
sannolikare, att de olika tecknen från början
varit konventionella och av uppfinnaren
antingen valts bland tidigare existerande

83

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:12:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ordochbild/1949/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free