- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtioåttonde årgången. 1949 /
112

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Ur minnet. Situationsbilder kring »Stockholmsbibliofilen C. M. C.» Av Yngve Ekström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Yngve Ekström,

När Carl Martin Collin några månader
tidigare för ett pris av 235 kronor köpt detta
bokverk av Stockholmskonstnären Arthur
Sjögren, hade denne försett banden med det
i svart och vitt (med rött inslag) utförda
ex-libris, som vid denna text återgives. Det är
ett utomordentligt konstnärligt utfört porträtt
av den flitige bibliofilen! Inte bara
porträttlikheten, utan även och framför allt den
vidunderligt troget fångade stämningen kring
den med böcker och tidningsklipp och
korrektur och manuskripter, med skrivdon och
papperssax och klisterburk arbetande auktorn
vid det stora skrivbordet! — Med Arthur
Sjögrens hand är härunder denna anteckning
gjord: Detta ex., C. M. Carlanders äget, med
hans (och andras) anteckningar och tillägg,
urklipp, recensioner m. m. köpte jag av honom
den 9 Okt. 1909 för 125 kr. A. S.

Förutom vad som framgick av dessa
anteckningar visste den nye ägaren icke mer
om sitt förvärv, än att detta var det först
tryckta av den i 150 ex. utgivna upplagan.
Det sist tryckta exemplaret inköptes av
konung Oscar II, vilket köp förmedlats av
konungens bibliotekarie, läroverksadjunkten,
fil. doktor Otto von Friesen, som erhållit
uppdraget att till Carlander framföra Hans Maj:ts
höga erkänsla.7 — Collin berättade för mig,
att han försökt »pumpa» den representant för

7 Efter Carl Martin Collins död överlämnade
häradsskrivare Hans Samuel Collin i Lund till Lunds
universitets rektor en den 30 april 1926 dagtecknad skrivelse,
vari han anhåller, att hans framlidne broders, direktör
Carl Martin Collins efterlämnade bibliotek måtte till
universitetet överlämnas »att inom
Universitetsbiblioteket förvaras». Vid gåvan fästes bl. a. det villkoret,
att de i frågan om utstyrsel och innehåll ur
konstindustrien synpunkt viktiga delarna av biblioteket böra
förvaras som en särskild samling, benämnd »Carl
Martin Collins bibliotek». Carlanders eget ex. av
Svenska Bibliotek och Exlibris är innesluten i denna
särskilda samling och förvaras f. n. i
överbibliotekariens ämbetsrum.

Nordisk Familjebok, B. Meijer, som av
förlaget fått i uppdrag att införskaffa några
självbiografiska uppgifter av C. M. Carlander.
Meijer hade emellertid icke lyckats få annat
än detta betecknande svar: »Hur skall jag
hinna med det!» — Med fullt fog kunde nog
den flitigt arbetande grosshandlaren åberopa
sig på bristande tid, men Collin undrade dock,
om det inte fanns någon annan och
väsentligare orsak. Fanns det kanske — menade
Collin — någon period av Carlanders levnad,
som han inte ville låta komma till
allmänhetens kännedom?

Det var denna direkt framställda fråga,
som gav mig anledning berätta, vad jag kände
till om C. M. Carlander genom den mycket
vidlyftiga korrespondens, jag vid denna tid
förde med hans son Hjalmar, vilken efter att
omkring ett kvarts sekel av släkten ansetts
såsom död helt plötsligt uppenbarat sig som
välbeställd familj eförsörj ande ingeniör i New
York. Ur Hjalmars brev kunde jag meddela
en massa personalia angående släkten. C. M. C.
var född i Göteborg 1837 såsom son till
dåvarande kammarskrivaren, sedermera
godsägaren Lars Magnus Carlander och hans maka
Karolina Littmer. Han tillbringade sin
barndom på faderns egendom Tummarp i
Västergötland och bedrev skolstudier i Skara
ärevördiga läroverk, där han vid mycket tidig
ålder (hans egen uppgift: 9-årsåldern!) började
intressera sig för präststadens teologiska
diskussioner. Hans faders farfar hade varit en
bemärkt präst, från vilken den sedermera så
berömda göteborgska köpmanssläkten
Carlander härstammar. Emellertid måste Carl
Magnus redan vid 14-årsåldern avbryta
skolstudierna, emedan fadern, som var dålig
hushållare, måste sälja sin egendom för att
förnöja sina gäldenärer. Någon annan boklig
utbildning åtnjöt han aldrig. För att försörja
sig måste han ta anställning vid en
sidenfabrik, men under hela sitt liv fortsatte han
med att efter arbetstidens slut på egen hand
förvärva sig omfattande kunskaper, särskilt
i teologiska ämnen.

I mitten av 1850-talet, alltså vid inträdet
i myndighetsåldern, stod den unga Carl
Magnus vid livets skiljeväg och övervägde, om
han skulle fortsätta på köpmannabanan, som
blivit så framgångsrik för hans släktingar i
Göteborg, eller om han skulle utbyta denna
mot sina förfäders livskall och gå försakelsens
väg och förkunna Jesu Kristi evangelium för
de andligen och lekamligen fattiga i detta

112

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 10 18:48:40 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1949/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free