- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtioåttonde årgången. 1949 /
115

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Ur minnet. Situationsbilder kring »Stockholmsbibliofilen C. M. C.» Av Yngve Ekström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ur minnet

av desserten på en massa fat, vilka sedan av
kökspersonalen transporterades ut i
tamburen. Efter supén var det omedelbart uppbrott.
När vi därefter skockade oss i tamburen, var
denna fullsatt av jungfrur, som sutto och åto
dessert. Man kan föreställa sig, vilken trängsel
och värme i en vanligen mycket liten tambur,
fullpackad med ytterkläder, kängor, stolar,
jungfrur och barn!

Barnfesterna i det carlanderska hemmet,
där Caj sa Wargmiddagen serverats, voro ju
inte olika de övriga födelsedagskalasen.
Fastän •—- ändå! När jag härom ansattes av
vännen Thufvesson, som undrade, om dessa
inte hade karaktären av »Caj sa Wargfester i
västficksformat», dök ett minne upp. Det var
alltid så hos Carlanders, att lekarna blevo
avbrutna, när antingen Hjalmars syster
Gerda eller självaste pappa C. M. C. kom in
i rummet och frågade, om någon av oss hade
lust att gå in i biblioteket och sitta vid det
runda marmorbordet och titta på böcker,
»medan vi vilade oss en stund». Främst bland
de bokintresserade ihågkommer jag Nisse
Strandberg (»han är ju brorson till svenska
folksångens skald», brukade C. M. C. säga!)
och Ernst von Döbeln (han blev ju också med
tiden bibliotekarie!). En minnesbild har dröjt
sig kvar av det vackra mosaikinlagda
marmorbordet, kring vilket vi sutto bänkade,
medan pappa C. M. C. gick omkring med
biblioteksstegen och utportionerade de ut-

sökt vackert illustrerade böckerna bland oss.
Till min stora förskräckelse upptäckte jag,
att min sidokramrat stoppade pekfingret i
mun och därefter vände bladen, så att stora
svarta märken kom att illustrera varje sida
i Lafontaines fabeldikter. Det var inte så
särskilt ägnat att förvåna, när vi året därpå
ombådos att tvätta fingrarna, innan vi
bänkade oss kring bibliotekets runda
marmorbord.

»Blind är bokalös man» säger ett gammalt
isländskt ordspråk, som C. M. Carlander ofta
citerade, och då han talade om en bibliofils
uppgifter, brukade han säga: Ägaren av ett
bibliotek skall icke blott vårda sig om sina
hopsamlade bokskatter, han måste också lära
sig värdesätta och älska dem! Därför måste
han samla med intelligent nit och efter
förnuftig plan. Den som skaffar sig böcker blott
för att fylla en prydlig bokhylla och sedan
låter dem stå där olästa, han har icke
förskaffat sig ett bibliotek utan en — bokgrav.

Klarseende och boksynt uppgick Carlander,
allteftersom dagar, månader och år gingo
bort bakom honom, i sin stora förälskelse.
Det var tvemännings med sin bästa bok,
som han upplevde livets högtidsstunder, ty
han var — för att tala med en dansk kritikers
ord: »En Skönaand, der har samlet sig et
Udvalg af Verdens Poesi, — en Fagmand,
der har samlet sig sin Visdoms kilder.»

5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 10 18:48:40 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1949/0137.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free