- Project Runeberg -  Ord och Bild / Femtioåttonde årgången. 1949 /
117

(1892-1945)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje häftet - Thukydides. Av Ioannis Theof. Kakridis. Översättning av Börje Knös

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Thukydides

danas i livets prövningar för att slutligen
kunna höja sig över dessa och besegra dem?
Vår önskan att söka intränga i en annans
andliga utveckling beror icke på någon
sysslolös nyfikenhet. Det är endast behovet
att finna en fast stödjepunkt för oss själva,
som för oss närmare den store
hävdatecknaren. Vi önska icke som kalla åskådare
följa hans segerrika kamp, utan vi vilja
själva åtaga oss att lära känna honom och
söka med uppbjudande av alla våra
krafter återvinna honom och få honom på nytt
inom vår synkrets. Blott med ett sådant
återupplivande av själva ansträngningen
i skapandet få konstens och vetenskapens
alster förmågan att — frånsett det lilla
eller det myckna de i fakta kunna ge oss
— berika oss och vidga och fördjupa vår
egen livssyn, med ett ord, ge oss en
humanistisk skolning.

Detta behov att lära känna den andliga
utvecklingen hos en stor författare
framträder också mera starkt i förvirrade tider
såsom de nuvarande. Inför faran är det icke
bara vår livsmärg, som spontant arbetar för
att rädda sig. Den rent andliga
självbevarelsedriften är icke mindre intensiv, då
den befarar en upplösning och förintelse,
allteftersom tron på de stora livsvärdena
rubbas. Och vad finns det för tryggare stöd
för det andliga livets försvar än att taga
sin tillflykt till de stora minnesmärkena av
det mänskliga skapandet? Just till dem,
som vittna såsom ingenting annat om
optimismen och kraften hos människoanden,
som lyckas mitt i prövningarna hålla sig
rak och orubbad och ännu mera att kuva
det grymma livet, som våldsamt väller
fram för att kväva den.

Av denna mästarens segerkraft — vare
sig mästaren är en ordets konstnär, en
målare eller en musiker — skola också vi i vår
tid hämta styrka för att kunna ståndaktigt
möta panna mot panna vårt eget öde, bara
vi äro värdiga att förnya denna seger inom
oss, Vi böra närvara från första ögon-

blicket då skapandets frö börjar gro inom
mästaren, och sedan oavbrutet följa honom
i hans arbete och hans försök att ge åt sina
tankar och sin fantasi det slutgiltiga
uttrycket, vare sig det nu skett med ordet,
med penseln eller med tonerna.

Det peloponnesiska kriget — vad kan
dess växlingar och utgång angå oss efter
så många århundraden, då vi nu
upplevat ett eget krig med dess omedelbara
och för hela mänskligheten så smärtsamma
och fruktansvärda följder? Men
Thukydides själv, han som var med om detta
gamla krig och som upplevde den stora
tragedien i Athens historia, han skall för
sekler framstå som en av mänsklighetens
största vägvisare.

Den filologiska forskningen under de sista
tjugu åren har med en utomordentlig
ihärdighet sökt analysera Thukydides’ arbete
för att kunna följa, hur författarens tankar
utvecklades från det ögonblick då han
beslöt att skriva sin krigshistoria till den stund
då han dog. Till en sådan analys drives
filologen, han så att säga inbjudes därtill
av de särskilda förhållanden, under vilka
Thukydides’ verk överlämnats till
eftervärlden; av ett arbete, som han icke hann
avsluta, måste den sista översynen saknas,
den revision som skulle utsudda anomalierna
och ojämnheterna i dess olika delar. Därför
torde det vara lättare för oss i dag att
förklara och fixera om ej kronologien, så
åtminstone gången som varje del
representerar i författarens utveckling.

Dessa anomalier kunna icke vara
obetydliga; för det första emedan historien om
det peloponnesiska kriget skrevs under hela
trettio skickelsedigra år, för det andra
emedan det är fråga om ett verk av Thukydides;
är det möjligt, att icke Thukydides under
denna tid undergått en utveckling? Är det
möjligt, att den mogne Thukydides, som
under de sista fem åren av sitt liv efter sin
landsflykt och alla katastrofer fick
uppleva förödmjukelsen under de trettio tyran-

ii7

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 10 18:48:40 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ordochbild/1949/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free